I januari i fjol försattes Serneke Sverige AB i konkurs. Det var då landets femte största byggföretag. Konkursen fick direkta följder för fler än hundra byggprojekt, främst i Västsverige. Arbetet med att bygga bostäder, skolor, simhallar och många andra projekt upphörde. Åtskilliga underleverantörer som hade avtal med byggföretaget drabbades hårt, men få var nog beredda att tro att de ett år senare skulle ha blivit stämda för att de fått betalt för gamla arbeten som de gjort åt Serneke Sverige. 

– Det liknar närmast utpressning att stämma småföretag, vad det framstår som lite på chans, för att tvinga fram betalningar och förlikningar, säger Företagarnas vd Magnus Demervall. 

Kräver tillbaka pengar 

Det som har hänt är att Serneke Sveriges konkursförvaltare kräver tillbaka pengar till konkursboet, från en lång rad leverantörer. Själva förfarandet är i sig inte ovanligt. Det finns särskilda regler om återvinning i konkurslagen. De ska förhindra att ett företag som inte kan betala sina skulder, eller som riskerar att inte kunna göra det – företag på obestånd – gör tillgångar oåtkomliga för dem som har fordringar. Det speciella och anmärkningsvärda i konkursboet efter Serneke Sverige är att konkursförvaltaren har krävt tillbaka pengar som företaget betalade underleverantörer för arbete utfört så långt tillbaka som 2023, långt före konkursen 2025. Argumentet är att leverantörerna borde ha förstått att företaget hade betalningssvårigheter.  

Konkursförvaltaren går för långt  

Företagarna är mycket kritiska till konkursförvaltarens agerande. Många småföretag har fått återkrav på miljonbelopp. Det är pengar som kan stjälpa ett litet företag. 

– Hur skulle en hantverkare kunna veta att ett storföretag inte kan betala om inte ens kommuner och andra stora aktörer vet det? Företag kommer inte våga skriva avtal om de förväntas ha en spåkula in i framtiden och lägga undan pengar om kunden långt senare går i konkurs, säger Magnus Demervall.  

Återkraven i tingsrätten  

För många av företagen som drabbats av Serneke Sveriges konkurs och fått återkrav från konkursförvaltaren har det inte varit ett alternativ att betala tillbaka. De har bestridit kraven. Det har i sin tur lett till att konkursförvaltaren nu väckt talan vid tingsrätten. Över 200 företag har alltså blivit stämda. 

Konkursförvaltaren anser att det är viktigt att skapa en rättvis fördelning mellan konkursbolagets många borgenärer, men att gå så lång tillbaka i tiden för återkrav är fel, enligt Företagarna. Följden skulle bli att underleverantörer kräver extra säkerhet och riskpremier för att överhuvudtaget våga åta sig arbete som underleverantör.  

– Om de här återkraven drivs igenom kommer det att fördyra hela affären och byggprocessen i Sverige. säger Magnus Demervall.