På klockslaget åtta på måndagsmorgonen avlägsnades ett stort blått skynke över ett bord inne på finansdepartementet. Under det fanns travar med tryckta budgetpropositioner. Samtidigt blev regeringens budget offentlig digitalt, men under de senaste veckorna har nyheter ur den matats ut i en strid ström av ministrarna och partiföreträdare, så det mesta av innehållet har redan varit känt.

– Det här är ju en budget som väger 9,8 kilo, har 3 300 sidor och ska lämnas till riksdagen i dag, sade finansminister Elisabeth Svantesson när hon en halvtimme senare höll pressträff.

Komma ur lågkonjunkturen

Enligt finansministern är Sverige nu i ett läge där vi har de starkaste statsfinanserna i världen, men samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur, och därför vill regeringen använda styrkan för att komma ur lågkonjunkturen.

Regeringen nämner tre fokusområden i budgeten: Mer pengar i plånboken, stärk arbetslinje och brytande av utanförskapet samt investeringar i välfärd och trygghet. Totalt handlar det om ett historiskt stort reformutrymme på 80 miljarder kronor.

Arbetslösheten är för hög

Brist på strukturreformer

Enligt Företagarna innehåller budgetpropositionen flera positiva delar, men trots det är helhetsbilden att kortsiktiga stimulanser väger tyngre än reformer som bygger morgondagens tillväxt och välstånd. Endast tio procent av reformutrymmet går till skattesänkningar för företag. Samtidigt väljer regeringen att genomföra tillfälliga konsumtionsstimulanser som varken stärker jobbskapandet eller tillväxten på sikt.

– Sverige behöver strukturreformer som ökar arbetsutbudet, stärker konkurrenskraften och bygger framtida välstånd. I stället lägger regeringen stora resurser på kortsiktiga konsumtionsstöd som inte löser Sveriges långsiktiga problem, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.

Företagspaketet är välkommet – men för litet

Bolagsskatten borde sänkas

Företagarna välkomnar att regeringen gått vidare med förbättringar i 3:12-reglerna, satsningar på yrkesutbildningar och att den fortsätter att förenkla och standardisera tillståndsprocesserna. Även sänkt arbetsgivaravgift för unga är i grunden bra, men att sänkningen är tillfällig visar återigen på bristande långsiktighet.

Det som saknas i budgetpropositionen är enligt Företagarna centrala tillväxtreformer: en sänkning av bolagsskatten, som enligt OECD är den mest tillväxthämmande skatten, och sänkta marginalskatter som skulle göra Sverige mer attraktivt för internationell kompetens och stärka drivkrafterna för utbildning och ansträngning.

– Att inte sänka bolagsskatten, trots att det finns ett färdigt förslag om det, är en missad chans. Det är i företagen som morgondagens reformutrymme skapas. När man ignorerar deras förutsättningar undermineras både jobben och välfärden, säger Karl Ernlund.

Olyckligt om bolagsskatten inte sänks

Tveksamma prioriteringar

Bland de mer tveksamma prioriteringarna i budgeten finns den tillfälligt sänkta matmomsen och statsbidrag för förskoleavgifter. Dessa riskerar att skapa krångel, snedvrida konkurrens och ge begränsade effekter på tillväxt och sysselsättning.

Sänkt matmoms – dyrt och fel

– Regeringens konsumtionsinriktade politik riskerar att ge en kortsiktig injektion men lämnar de långsiktiga strukturproblemen orörda. Sverige behöver fler reformer som stärker företagens villkor, och inte fler riktade bidrag som snabbt försvinner, säger Karl Ernlund.