Arbetslösheten är fortsatt hög. Det visar Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste statistik: Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för augusti. Efter att ha tagit hänsyn till de årligt återkommande mönstren i data (säsongsrensning) och slumpmässiga faktorer och liknande (trendutjämning) uppgick arbetslöshetstalet till 8,7 procent i åldern 15–74 år.  Det motsvarar 500 000 personer. Sysselsättningsgraden – antalet sysselsatta av hela befolkningen i samma åldersgrupp – var enligt säsongrensade och utjämnade data 69 procent.

– Nästan 90 000 fler personer är arbetslösa nu än i augusti 2022 och sysselsättningen står och stampar på samma nivå som då, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Oroande arbetslöshet

Antalet långtidsarbetslösa – personer som varit utan jobb i minst 27 veckor – uppgår nu till 204 000 personer. Det är en ökning med 37 000 personer sedan förra månaden och nästan 60 000 personer fler sedan augusti 2022. Ungdomsarbetslösheten uppgår nu till 24 procent, en ökning med 2,7 procentenheter sedan 2022.

– Hur man än vänder och vrider på siffrorna borde detta oroa. Men vänder man på perspektivet kan man konstatera att det finns en stor outnyttjad resurs för svensk ekonomi i det outnyttjade arbetskraftsutbudet, säger Karl Ernlund.

Stort outnyttjat arbetskraftsutbud 

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet är enligt AKU personer som är arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande. I augusti uppgick detta mått till 26,8 miljoner timmar per vecka, en ökning med 2,5 miljoner timmar jämfört med augusti i fjol. Om timmarna räknas om till heltidsarbeten blir det 670 000 jobb med 40 timmars arbetsvecka.

– Det är såklart en heterogen grupp människor som slås ihop i det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Deras undersysselsättning har olika orsaker och de har inte samma förutsättningar att komma i arbete. Men med det sagt kan vi inte börja vänja oss vid att det ser ut så här, säger Karl Ernlund.

Strukturell arbetslöshet 

Den utdragna lågkonjunkturen är bara en delförklaring till den höga arbetslösheten. Till större del beror den på strukturella faktorer. Jämviktsarbetslösheten, alltså arbetslösheten i ett normalt konjunkturläge, är mer än sju procent. Att arbetslösheten är strukturell snarare än konjunkturell betyder att många arbetslösa i dag saknar rätt kompetens, erfarenheter eller på andra sätt inte matchar de behov som arbetsgivarna har. Det kan handla om att jobb finns i andra delar av landet än där de arbetslösa bor. För att komma åt den strukturella arbetslösheten krävs politiska reformer.

– Regeringen gör en hel del rätt för att vända utvecklingen. Men att tillfälligt sänka kostnaderna för att anställa är en tillfällig lösning på ett permanent problem. Det är bra att regeringen värnar om principen att det ska löna sig att arbeta, men allt för ofta verkar man glömma bort att det faktiskt måste finnas företag och arbetsgivare som vill, kan och har råd att anställa, säger Karl Ernlund.

Sänk kostnaderna för att anställa

I regeringsförklaringen i samband med riksmötets öppnande 9 september sade statsminister Ulf Kristersson att den ekonomiska politik som regeringen för har tre uttalade mål. Ett är att stärka hushållsekonomin efter inflationsåren. Ett annat att få fart på tillväxten så att den gemensamma kakan växer. Det tredje målet är att återupprätta arbetslinjen så att fler är med och bidrar och att få fart på tillväxten. Enkelt uttryckt att få fler i arbete. För att fler ska komma i arbete måste de ges färdigheter som efterfrågas av företagen och kostnaderna för att anställa sänkas.

– Regeringen måste prioritera effektiv och efterfrågad yrkesutbildning och kostnaderna för att anställa måste sänkas permanent, genom sänkta arbetsgivaravgifter, säger Karl Ernlund.