Arbetslösheten är hög och många av dem som saknar jobb har inte den utbildning som krävs för att ta klivet in på arbetsmarknaden. Samtidigt letar många företag utan framgång efter personer att anställa.  

Mot den bakgrunden gör regeringen en satsning på utbildning och matchning i den kommande budgetpropositionen. Det meddelade företrädare för de fyra Tidöpartierna under en pressträff på onsdagen.

Satsningen i höstbudgeten handlar om att 524 miljoner kronor ska användas till fler yrkesutbildningar på gymnasial nivå, till utbyggnad av yrkeshögskolan och  till arbetsmarknadsutbildningar. 

Utbyggd yrkesutbildning behövs 

Företagarna välkomnar särskilt att utbyggnaden av yrkeshögskolan fortsätter. Som regeringen konstaterar finns det finns en fortsatt stor efterfrågan på sådana utbildningar. Med studiemedel inräknat handlar det om en satsning på 180 miljoner kronor nästa år och utbyggnaden beräknas omfatta 360 miljoner kronor 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028. 

 – Många företag efterfrågar yrkesutbildad arbetskraft och därför är en fortsatt utbyggnaden av yrkeshögskolan en bra, viktig och väntad satsning, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning. 

Förlängd pilotverksamhet är en bra början 

Regeringen väljer även att förlänga försöket med nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Det är ett pilotprojekt som var dimensionerat för att löpa ut nästa år. Nu förlängs försöket till 2028 och de 100 miljoner kronor per år som hittills varit allokerade till dessa utbildningar höjt till 150 miljoner. 

 – Det är bra att pilotverksamheten för nationell yrkesutbildning förstärks, och jag är fullt enig att det krävs både mer data och analys av pågående pilot för att göra en korrekt bedömning av ett permanentande, men den måste landa någon gång. Vi kan inte utvärdera allt i all framtid. Till slut måste verksamheten permanenteras. Arbetsgivare behöver långsiktighet om vilken arbetskraft som utbildas i Sverige, säger Diana Vasiliou.

Företagen behöver långsiktighet 

An annan del av satsningen handlar om att göra statsbidraget till regionalt yrkesvux mer långsiktigt och flexibelt.  Syftet är att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Långsiktigheten handlar om att beslut om statsbidrag ska kunna fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. 

– Det är positivt att statsbidragen blir mer flexibla och att kommuner genom detta inte behöver lägga ned eller låta bli att starta utbildningar med anledning av de korta tidsfristerna. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft är stor och det är därför bra att de statsbidrag som avsätts för dessa utbildningar också används utefter behov, säger Diana Vasiliou.