För första gången på drygt tre år höjer nu Riksbanken styrräntan, efter att ha låtit den ligga oförändrad i drygt ett år. Dessförinnan sänkte Riksbanken styrräntan vid åtta tillfällen under perioden maj 2024 till september 2025 – från 4,0 till 1,75 procent – på grund av att inflationen hade fallit tillbaka mot Riksbankens mål samtidigt som svensk ekonomi befann sig i en segdragen lågkonjunktur.

Dagens höjning (som tillämpas från den 11 november) till 2,0 procent var väntad. Riksbanken signalerade redan i september att en höjning var nära förestående, och i stort sett samtliga tillfrågade analytiker räknade med att räntan skulle höjas med 0,25 procentenheter i samband med tisdagens besked.

Fler räntehöjningar att vänta

Bakgrunden är att den svenska ekonomin stärkts och läget på arbetsmarknaden förbättrats samtidigt som kostnadstrycket fortsatt är över det normala. Störningar i den globala handeln och produktionen, bland annat till följd av kriget i Mellanöstern, har bidragit till högre kostnader. Dessutom har kronan försvagats, vilket kan göra importerade varor dyrare.

Sammantaget räknar Riksbanken med att inflationen (KPIF) och den mer underliggande inflationen stiger över två procent nästa år.

Det är enligt Riksbanken sannolikt att styrräntan höjs ytterligare under det närmaste året, förutsatt att inflationen och konjunkturen utvecklas ungefär som väntat.

Som alltid pekar Riksbanken på att det finns osäkerhetsfaktorer. Kvarstående störningar i produktion och leveranskedjor samt en starkare ekonomisk tillväxt än väntat kan driva upp inflationen ytterligare. Återhämtningen på arbetsmarknaden kan också bjuda på överraskningar. Därtill kan efterfrågan påverkas negativt av omvärldsfaktorer som geopolitiska spänningar, AI-oro och svaga statsfinanser i vissa länder.