Under förra året minskade Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser med knappt tre procent jämfört med året innan. Totalt uppgick de till 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar Naturvårdsverkets preliminära klimatstatistik för 2025.

Territoriella utsläpp är de växthusgaser som släpps ut inom ett lands geografiska gränser, till skillnad från konsumtionsbaserade utsläpp. Det är också de utsläpp som ligger till grund för uppföljningen av Sveriges klimatmål.

Den preliminära statistiken för 2025 som nu presenterats omfattar inte markanvändningssektorn, som på engelska förkortas LULUCF och står för Land Use, Land-Use Change and Forestry. Den sektorn kan både ta in och släppa ut växthusgaser. I dagsläget saknas aktuell preliminär statistik och därför ges markanvändningssektorn samma värde som 2024 i den preliminära statistiken. 

Ett styrkebesked

Företagarna välkomnar att utsläppen av växthusgaser minskar. Den treprocentiga minskningen 2025 jämfört med 2024 är samtidigt en 34 procentig minskning jämfört med 1990. 

– Det är ett styrkebesked att Sveriges utsläpp minskade med tre procent 2025 samtidigt som vår tillväxt hör till de starkare i EU. Det visar att ökat välstånd och minskade utsläpp kan gå hand i hand, säger André Nilsson, Företagarnas näringspolitiska expert inom miljö, klimat och infrastruktur.

Störst minskning inom transporter 

En dryg tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn (38 procent). Industrin står för en knapp tredjedel (29 procent) och resterande tredjedel kommer från jordbruket, el- och fjärrvärme, arbetsmaskiner och övrigt. 

Enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik stod inrikes transporter för den på totalen största minskningen av växthusgaser 2025. Den minskade med fyra procent. Samma procentandel minskade utsläppen från arbetsmaskiner. Industrisektorn minskade utsläppen med nästan tre procent. El- och fjärrvärmesektorn minskade utsläppen med knappt 7 procent, men jordbrukssektorns utsläpp ökade med 4 procent.

Mer elektrifiering 

Minskningen av utsläppen enligt den preliminära statistiken för 2025 är särskilt välkommen mot bakgrund av att de ökade med drygt 7 procent under 2024 jämfört med 2023.

– Det som avgör om vi klarar omställningen mot nettonoll i tid är hur snabbt vi kan minska världens utsläpp, inte hur väl vi når nationella politiska mål. Nu krävs det elektrifiering för att fortsätta minska utsläppen, och sänkta elskatter är ett av de mest effektiva styrmedlet för det, säger André Nilsson.