Olycklig försening av Mercosuravtalet

Efter mer än 25 år av förhandlingar såg det ut som att ett stort frihandelsavtal mellan EU och den sydamerikanska handelsblocket Mercosur nu skulle bli verklighet. Fullt implementerat skapar avtalet en marknad med 700 miljoner konsumenter och stora exportmöjligheter för svenska företag. Men i veckan röstade Europaparlamentet med knapp majoritet för att skicka avtalet till EU-domstolen för juridisk granskning: 334 parlamentariker röstade för, 324 emot och 11 lade ner sina röster.

Oansvarigt av MP och V

Bland de svenska europaparlamentarikerna var det endast de fem från Miljöpartiet och Vänsterpartiet som röstade för en domstolsgranskning. En granskning som nu riskerar att fördröja förverkligandet av Mercosuravtalet med flera år.
– Att svenska europaparlamentariker agerar på ett sätt som försenar införandet av detta frihandelsavtal är såväl olyckligt som oansvarigt, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Vad ska granskas?

Protektionistiska krafter i Europa varnar för konkurrens inom inte minst jordbrukssektorn och kritikerna ogillar att avtalet består av två delar med olika godkännandekrav: EU-Mercosur Partnership Agreement (EMPA) och EU-Mercosur Interim Trade Agreement (iTA). Det sistnämnda ligger inom EU:s exklusiva kompetens och kan beslutas genom kvalificerad majoritet i rådet och godkännande i Europaparlamentet.

 Huvudavtalet EMPA omfattar även politiskt samarbete, investeringar, regler om hållbar utveckling och liknande. För att det ska bli giltigt krävs en mer omfattande beslutsprocess: ett enigt råd, godkännande i Europaparlamentet och ratificering i samtliga medlemsländer.

Huruvida uppdelningen av avtalet är förenligt med EU:s fördrag ska granskas av EU-domstolen. Till saken hör dock att det inte är första gången EU delar upp handelsavtal. Mercosuravtalet är alltså inte unikt i det avseendet.

Även förekomsten av en ombalanseringsmekanism i avtalet ska granskas. Det är en klausul som ger parterna rätt att vidta kompensatoriska handelsåtgärder om nya lagar eller regler i den andra parten får betydande negativa effekter på handeln. Kritiker av frihandelsavtalet anser bland annat att ombalanseringsmekanismen skulle kunna göra det svårare för EU att införa ny klimat- och miljölagstiftning. Dock är sådana klausuler vanliga i handelsavtal och avtalets förespråkare menar att kritikerna har fel om riskerna. 

Protektionism och frihandel

Förhandlingar mellan EU och Mercosur har pågått sedan 1999 och det har varit åtskilliga turer i frågan. Sedan USA under Trumpadministrationen infört tullar mot stora delar av världen har frågan om att värna den regelbaserade frihandel och expandera handeln till nya marknader blivit en allt viktigare fråga i Sverige och Europa. EU förhandlar om flera frihandelsavtal och innan Europaparlamentets beslut om att skicka Mercosuravtalet till EU-domstolen såg det ut som att det skulle kunna bli verklighet snart.

Mercosur-avtalet handlar om att stegvis, under en tioårsperiod, göra en stor del av handeln mellan EU- och Mercosur-länderna tullfri. (Det finns flera undantag och olika nedtrappningsperioder.) Mercosur-länderna ska liberalisera 91 procent av all import och EU 92 procent av sin import. EU-kommissionen beräknar den årliga BNP-ökningen för EU av detta avtal skulle vara ungefär 75 miljarder euro.

– I tider där USA har skapat stor osäkerhet kring tullar och handelsvillkor är det viktigare än på länge att Sverige och EU fördjupar och förstärker våra handelsrelationer med andra delar av världen. Mercosuravtalet är ett sådant och viktigt exempel på hur konsumenter kan få tillgång till fler, bättre och mer prisvärda varor, samtidigt som svenska och europeiska företag ges tillgång till nya marknader, säger Karl Ernlund.