Nya lagar och regler från årsskiftet 2025/2026

Corpus juris heter alla gällande lagar på latin. Den kroppen är ständigt i rörelse. Många lagar förändras för att fungera bättre i takt med att samhället utvecklas. Nya lagar tillkommer. Gamla lagar upphävs. Det sker hela tiden, men många förändringar i lagstiftningen träder för enkelhetens skull i kraft i samband med särskilda datum, som vid ett årsskifte.

Företagarnas jurister har gjort en sammanställning av de viktigaste lagarna och reglerna som du som företagarna behöver hålla koll på från 1 januari 2026. Det är ingen heltäckande lista, eftersom det kan finnas speciella bestämmelser som är viktiga för en specifik bransch.

Arbetsgivare och anställningar

Förändringar i växa-stödet

Från 1 januari 2026 ändras förfarandet för att använda den nedsatta arbetsgivaravgiften för de första anställda: växa-stödet. Hela arbetsgivaravgiften ska framgent betalas in även för de anställda som omfattas av växa-stödet. Nedsättningen får sedan begäras i efterhand från Skatteverket, en månad i taget, via ett särskilt elektroniskt formulär. Förändringen beror på att växa-stödet måste uppfylla krav i EU:s statsstödsregler (de minimis-stöd).

Basbelopp och index

Prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för 2026

Förordning (2025:872) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026 träder i kraft 1 januari 2026. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet.

• Prisbasbelopp 2026: 59 200 kronor.
• Förhöjt prisbasbelopp 2026: 60 500 kronor.

Inkomstbasbelopp och inkomstindex för år 2026

I två förordningar har regeringen fastställt storleken på inkomstbasbeloppet för år 2026 och inkomstindex för år 2026. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet. Inkomstindex används bland annat för den årliga uppräkningen av inkomst- och tilläggspensioner.

• Inkomstbasbelopp 2026: 83 400 kronor.
• Inkomstindex 2026: 228,08.

Balanstal i ålderspensionssystemet

Förordning (2025:1003) om balanstal för år 2026 träder i kraft 1 januari 2026. Varje år fastställer regeringen ett balanstal för att inte skulderna ska överstiga tillgångarna i inkomstpensionssystemet. I jämvikt är balanstalet 1. Om skulderna är större än tillgångarna är balanstalet över 1.

• Balanstalet för 2026 är 1,1695.

Energi

Sänkt energiskatt på el

1 januari 2026 sänks energiskatten på el med 7,9 öre genom att skattesatsen för 2026 fastställs till 36 öre per kilowattimme, exklusive moms.

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

1 januari höjs fastighetsskatten för vindkraftverk till 0,5 procent. Syftet med lagändringen är att alla vindkraftsbolag ska betala samma skattesats. Hittills har en del mindre vindkraftägare betalat lägre fastighetsskattesats på 0,2 procent. Den lägre skattesatsen har gällt vindkraftverk där skillnaden i fastighetsskatt mellan 0,2 procent och 0,5 procent inte överskridit takbeloppet enligt EU-kommissionens statsstödsregler.

Enhetlig energibeskattning vid metallurgiska processer

Från 1 januari 2026 utvidgas skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer till att omfatta förbrukning för uppvärmning av skänkar och liknande kärl. Syftet med lagändringen är att det ska råda teknikneutralitet mellan eldrivna skänkar och skänkar som värms med bränslen i metallurgiska processer.  

Finansiella tillgångar

Höjd skattefri grundnivå i ISK m.m.

Från och med 1 januari 2026 höjs den skattefria grundnivån i investeringssparkonton (ISK) kapitalförsäkringar och paneuropeiska pensionsprodukter (PEPP) till 300 000 kronor, från 150 000 kronor. Den skattefria grundnivån gäller för det sammanlagda sparandet i ovan nämnda produkter och beräknas automatiskt i inkomstdeklarationen.

Rapportering och informationsutbyte för kryptotillgångar

1 januari 2026 börjar nya lagar och bestämmelser gälla för automatiskt informationsutbyte i fråga om kryptotillgångar. Syftet är att göra det lättare att betala rätt skatt på transaktioner med kryptotillgångar. Lagstiftningen beror på ändringar i EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 8) och OECD:s ramverk för rapportering av kryptotillgångar (CARF).

Inkomstskatter och avgifter

Nya 3:12-regler 

1 januari 2026 börjar nya och ändrade bestämmelser gälla i regelverket för fåmansföretagares beskattning: 3:12-reglerna. Förenklingsregeln och huvudregeln försvinner och ersätts av en gemensam modell för att räkna ut utdelningsutrymme. Det införs ett grundbelopp per delägare: 4 inkomstbasbelopp (IBB), oavsett hur många bolag företagaren äger. De nya reglerna påverkar hur gränsbelopp beräknas, hur löneunderlaget används och hur utdelning från flera bolag ska hanteras.

Höjd beloppsgränsen vid avdrag för arbetsresor

Från 1 januari 2026 höjs beloppsgränsen över vilken utgifter får dras av för arbetsresor, resor till och från utbildningsplatsen samt inställelseresor skulle höjas till 15 000 kronor från tidigare 11 000 kronor. Syftet är att beloppsgränsen närmare ska motsvara prisutvecklingen de senaste åren och den höjning av schablonbeloppen för avdrag för resor med egen bil som gjordes 2023.

Skatteavdrag för företagsgåvor till ideella ändamål 

Från 1 januari 2026 kan juridiska personer göra skattereduktion för gåvor som lämnats efter 31 december 2025. Syftet är att stimulera givande från företag och de flesta andra juridiska personer till på förhand godkända gåvomottagare, verksamma inom allmännyttiga ändamål, till exempel social hjälpverksamhet och forskning.

Juridiska personer ges rätt till skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet, om de uppgår till minst 2 000 kronor vid ett och samma gåvotillfälle. Skattereduktionen ska beräknas som gåvobeloppet multiplicerat med bolagsskattesatsen, vilken för närvarande uppgår till 20,6 procent. Den maximala skattereduktionen per kalenderår för gåvor föreslås vara 800 000 kronor. Det motsvarar en maximal skattereduktion om 164 800 kronor.

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)

1 januari 2026 sänks den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) från 25 procent till 22,5 procent. Ytterligare en sänkning, till 20 procent, väntas 1 januari 2027. Skattesänkningen 1 januari 2026 tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

Höjd allmän löneavgift

1 januari 2026 höjs den allmänna löneavgiften från 11,62 procent till 12,62 procent. Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna, men är till sin utformning en skatt.

Skiktgräns för statlig inkomstskatt

Från 1 januari 2026 är skiktgränsen för statlig inkomstskatt enligt inkomstskattelagen 643 000 kronor. Detta gäller beskattningsåret 2026. 

Förstärkt jobbskatteavdrag

Från 1 januari 2026 förstärks skattereduktionen jobbskatteavdraget vilket får till följd att en heltidsarbetande med median-månadslönen 38 800 kronor får en skattesänkning på 385 kronor per månad. Effekten av jobbskatteavdraget minskar med stigande inkomst.

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

Från 1 januari 2026 sänks skatten på sjuk- och aktivitetsersättning så att personer med sådan ersättning hamnar på samma skattenivå som personer med arbetsinkomst.

Förhöjt grundavdrag för 66-plusare

Från 1 januari 2026 förstärks grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Det innebär att skatten i genomsnitt minskar med cirka 2 300 kronor per person och år för dem som berörs.

Skattefrihet för jobbpremie

1 januari 2026 införs en tidsbegränsad skattefri jobbpremie för att stärka de ekonomiska drivkrafterna till självförsörjning. Ersättningen ska gå till personer som fått försörjningsstöd under en viss period och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande.

Migration

Höjt återvandringsbidrag

1 januari 2026 höjs återvandringsbidraget för personer med vissa uppehållstillstånd, både tidsbegränsade och permanenta, som frivilligt väljer att flytta från Sverige.

Bidraget uppgår från årsskiftet till 350 000 kronor per vuxen och 25 000 kronor per barn. Ett maximalt belopp på 500 000 kronor för makar eller sambor och 600 000 kronor per hushåll.

Säkerhet 

NIS2: ny cybersäkerhetslag

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om att införa en ny cybersäkerhetslag. I propositionen föreslås den nya lagen och övriga lagändringar träda i kraft 15 januari 2026. Riksdagen väntas fatta beslut 10 december.

Bakgrunden är att EU 2022 antog NIS 2-direktivet som handlar om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom unionen. Propositionen handlar om att genomföra direktivet i svensk rätt genom en ny cybersäkerhetslag.

Den nya lagen som regeringen föreslår ålägger offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer att bland annat vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem, och rapportera betydande incidenter. Lagen som föreslås innehåller också regler om tillsyn av verksamhetsutövare och möjligheter att ingripa mot dem som inte följer lagen. Därutöver föreslås ändringar i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess.