Regeringens AI-kommission har nu lämnat sina förslag om hur artificiell intelligens kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. 

Det rör sig om 75 olika förslag på åtgärder som spänner över många områden: siffersatta statliga åtaganden, uppdrag till myndigheter och flera nya utredningar. 

Sverige på efterkälken 

Det övergripande medskicket i AI-kommissionens rapport, Färdplan för Sverige, är att Sverige varit sent i starten och halkat efter. Med hjälp av index och statistik visar kommissionen att andra länder både varit och fortsatt är bättre på att ta vara på möjligheterna med AI. 

─ Vi är vana vid att Sverige ska återfinnas i täten av den tekniska utvecklingen, så det finns ett värde i att AI-kommissionen så tydligt markerar att vi hamnat på efterkälken, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin. 

CE produkter vässar produktionen med hjälp av AI

Effektsökeri av AI-kommissionen 

Brist på politiskt ledarskap och styrning är ett område som AI-kommissionen särskilt uppehåller sig vid. Den använder två okonventionella grepp för att understryka vikten av att rätta till det. För det första presenteras slutrapporten ett drygt halvår före tidsgränsen för att signalera brådska. För det andra föreslår den att en särskild task force tillsätts vid statsrådsberedningen i Regeringskansliet för att skyndsamt bereda en regeringsstrategi byggd på förslagen i rapporten. 

─ Det blir lite väl mycket effektsökeri när AI-kommissionen inskärper sitt ”fara vid dröjsmål”-budskap så till den grad att den vill arrangera om i statsförvaltningen och se sina förslag finansierade i 2025 års vårändringsbudget, säger Pernilla Norlin.

Det är också viktigt att politisk handlingskraft inte i praktiken blir regleringar som kväver innovation. Europaparlamentets och rådets förordning om artificiell intelligens är i det avseendet problematisk eftersom EU riskerar att hämma AI-utvecklingen i Europa.

Finns stora pengar att hämta med AI

Kunskap, inte hajp

Med hjälp av AI kan datorer dra nya slutsatser direkt av data i stället för att följa förprogrammerade regler och de begränsningar sådana sätter. AI-kommissionen ser att det krymper avstånden mellan grundläggande forskning, tillämpning, innovation och produkt. Därför vill den se spetsforskningsmiljöer i samverkan mellan akademi, privat och offentlig sektor. Företagarna ser också behoven, men anser att det är viktigt att inte ryckas med av den hajp som fortfarande omger AI.

─ Regeringen behöver följa upp hur de investeringar som görs i forskning och innovation kommersialiseras och omsätts i ökad produktivitet. Detta gäller både för den privata och offentliga sektorns produktion, säger Pernilla Norlin.

Företagarpodden #332: Bli en digital ledare och bemästra AI i ditt företag

Innovation med AI

AI-kommissionen konstaterar att artificiell intelligens inte enbart en innovation i sig själv, utan också och framför allt ett verktyg för ytterligare innovation. Det förändrar såväl möjligheterna till innovation och innovationstakten. 

─ Produktiviteten i ekonomin främjas av teknikutveckling och innovation, men det förutsätter att det som kommer ut av det sprids och sätts i användning. Här är de snabbfotade små företagen viktiga. En hög teknologisk förändringstakt i samhället, som vi nu ser med AI, ställer dock stora krav på omgivande system och incitament så att företagen inte hindras i sin anpassning, till exempel av höga skatter, säger Pernilla Norlin. 

Kraften i ekosystemet 

En annan aspekt av artificiell intelligens handlar om att databearbetning konsumerar energi. AI-kommissionen konstaterar att utvecklingen av AI-modeller förutsätter pålitlig tillgång till elektricitet.

─ AI är ytterligare ett exempel på hur viktigt det är att Sverige har ett robust och fossilfritt elsystem, säger Pernilla Norlin.