Utredningen om skatteregler för sponsring har lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 2026:5). Denna utredning tillsattes som en förlängning på utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet, som lade fram sitt betänkande för ett år sedan. Företagarna har varit representerade med en förordnad expert.

I utredningen föreslås att reglerna för avdragsrätt för sponsringsutgifter förtydligas. Detta följer av en mångårig kritik mot otydlighet i lagstiftningen och att Skatteverket ofta underkänner avdragsrätten för företags sponsring, som gjort reglerna oförutsebara.

– Sponsringen i Sverige är svår att mäta, men uppgår till omkring tio miljarder kronor årligen. Huvudsakligen handlar det om sponsring av idrott, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Orimligt höga beviskrav

Ett problem har varit hur sponsringsutgifter har klassificerats. Enligt rättspraxis har sponsring som endast är ägnad att förbättra sponsorns goodwill kunnat ses som gåva, och därmed inte varit avdragsgill för det sponsrande företaget, även om den varit kommersiellt motiverad.

– Det immateriella värdet, i form av positivt anseende, får inte dras av. Beviskraven för avdragsrätt har varit orimligt höga, säger Patrick Krassén.

Utredningen föreslår att ett avdrag införs i inkomstskattelagen för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende. Det ska handla om utgifter i företagets näringsverksamhet, alltså utgifter som är affärsmässigt motiverade. Bestämmelsen kommer huvudsakligen att aktualiseras när ett företag inte kan visa värdet av direkta motprestationer (som är avdragsgilla med dagens regler).

Näringsverksamhetens anseende

Utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende ska tolkas brett och i ett längre tidsperspektiv, och kan omfatta åtgärder som exempelvis syftar till att attrahera kunder, kapital eller arbetskraft.

Ett undantag föreslås för utgifter som avser sponsring av politisk eller religiös verksamhet, som alltså inte blir avdragsgilla.

– En grov beräkning av konsekvenserna ger vid hand att företagens avdrag för sponsring kommer att öka med omkring två miljarder, säger Patrick Krassén.

Företagarna har undersökt synen på sponsring bland småföretagare. På frågan om tydligare avdragsmöjligheter skulle påverka viljan att sponsra mer svarade närmare 70 procent av företagen i undersökningen ja. 28 procent svarade att det skulle öka viljan till sponsring i stor utsträckning. (Resultaten återges i betänkandet, s. 103-104.)

– Vi välkomnar att sponsringsreglerna görs tydligare och mer förutsebara. Tillsammans med Svenskt Näringsliv, FAR och Riksidrottsförbundet har Företagarna  dock lämnat ett särskilt yttrande till betänkandet, där vi påpekar vissa brister i förslaget – bland annat att begreppet ”affärsmässigt motiverat” borde ha förtydligats, att kravet på att sponsringssamarbetet ska ha ”förmedlats utåt, till exempel genom att det synliggörs” för att medge avdragsrätt borde klargjorts, och att det är viktigt att sponsring inte medför uttagsbeskattning för ägarna, säger Patrick Krassén.

Betänkandet förväntas inom kort att skickas ut på remiss. Företagarna kommer att bevaka regeringens fortsatta hantering av förslaget.