Industrin behöver få bättre tillgång till kritiska råvaror som används i högteknologisk produktion. Företag som ligger i framkant får inte heller hållas tillbaka av byråkratiska processer. Det menar regeringen och gör en riktad satsning i budgetpropositionen i syfte att minska på regelbördan och öka tempot i tillståndsprocesserna, så att det gynnar svenskt tillväxt, försvarsförmåga och klimatomställning. Bakom initiativet ligger genomförandet av EU-förordningarna om nettonollindustri, kritiska råmaterial och halvledare, samt STEP-förordningen (se faktaruta).

Strategiska nettonollprojekt

Sättet som regeringen vill driva igenom dessa förändringar på är att ge mål och medel till flera myndigheter under de kommande åren. Tillväxtverket ska underlätta för företag att orientera sig om, och få status som, strategiska nettonollprojekt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) får angränsande uppdrag inom områdena koldioxidavskiljning, lagring och infrastruktur för koldioxidtransport och svensk mineralnäring. Länsstyrelserna får mer långsiktig finansiering för att kunna vara företagens kontaktpunkter.

– Att stärka förutsättningarna för att kunna få status som strategiskt nettonollprojekt, dessutom kombinerat med bättre informationsunderlag till företagen, är steg i rätt riktning för de företag som berörs, säger Företagarnas regelförenklingsexpert Erik Östman.

Bra med regulatoriska sandlådor

Regeringen ger även Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att satsa på regulatoriska sandlådor som underlättar för företag som vill utveckla och testa bland annat ny nettonollteknik med regelundantag.

– Det här är bra för Sveriges innovationsförmåga. Småföretag är ofta först med att lansera nya lösningar och produkter på marknader, men har samtidigt minst resurser att hantera den tunga administration som kan krävas vid godkännande av nya produkter. Regulatoriska sandlådor, där nya idéer kan testas utan att hindras av övernitiskt regelverk kan göra skillnaden mellan att en innovation stannar på ritbordet, eller faktiskt når kunderna, säger André Nilsson, Företagarnas expert på miljö och klimat.

Företagarna menar samtidigt att regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser är något som behöver märkas för alla företag.

Fakta

Förordningen om kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act, CRMA)

CRMA trädde i kraft 23 maj 2024 och syftar till att öka utvinningen, återvinningen och förädlingen i EU av kritiska och strategiska metaller och mineral. Förordningen ska stärka EU:s kapacitet i alla led i värdekedjan och innehåller mål, förenklade tillstånd och åtgärder för utvinning, förädling och återvinning.

Förordningen om nettonollindustrin (Net Zero Industry Act, NZIA)

NZIA trädde i kraft 29 juni 2024 och syftar till att främja produktionskapaciteten av tekniker som är avgörande för att nå EU:s klimatmål och säkerställa ett motståndskraftigt energisystem, samt främja jobbskapande. Den innehåller åtgärder inom tillståndsprocesser, koldioxidavskiljning och lagring, tillgång till marknader, stärkt kompetens och innovation.

Halvledarförordningen (EU Chips Act, ECA)

ECA trädde i kraft 21 september 2023 och syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft inom halvledarteknik och bidra till både den digitala och den gröna omställningen. Den ska också stärka EU:s tekniska ledarskap på området.

STEP-förordningen (Strategic Technologies for Europe Platform)

STEP-förordningen, eller förordning om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik, trädde i kraft 1 mars 2024 och syftar till att styra EU-medel mot strategiska tekniker inom digitalisering, ren och resurseffektiv teknik och bioteknik.