I huvudet på Benjamin Dousa

Företagarnas nya vd Benjamin Dousa har ett cv som innehåller de meriter man förväntar sig från en person som ska leda en av landets viktigaste intresseorganisationer. Han har erfarenhet från politik och opinionsbildning, bland annat som ordförande i Rinkeby–Kista stadsdelsnämnd och som förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet MUF under åren 2016–2020. De akademiska kunskaperna vilar stadigt på en examen från Handelshögskolan – och för mer handfasta erfarenheter är han uppvuxen med entreprenörsdrivna släktingar. Han kommer senast från jobbet som vd för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

Men Benjamin Dousa, 31 år, har också erfarenheter som sällan återfinns bland de toppnamn som headhunters har på sin radar. Företagarnas nya vd är född i Husby och uppvuxen i Kista norr om Stockholm – förorter med sociala utmaningar, gängkriminalitet och en otrygghet. Han har levt och jobbat politiskt i en miljö som de flesta bara läst om i media.

Tror på kött och blod

Vad fick dig att tacka ja?

– Företagarna är en pigg och modig organisation med värderingar som stämmer med vad jag tycker. Det är också frågor som jag har jobbat med i andra sammanhang. Det som fällde avgörandet var att få jobba med och för företagare av kött och blod.

Har du redan nu en bild av vad som blir dina viktigaste arbetsuppgifter?

– Den enskilt viktigaste uppgiften blir just att synliggöra småföretagare därute. Vi måste visa hur vardagen ser ut för en företagare – och vi ska göra det med händelser från verkligheten. Ta till exempel en kaféägare som till följd av kommunalt regelkrångel inte får tillstånd att bygga en tillfällig altan under sommarsäsongen. Det innebär att företagaren inte kan anställa sommarjobbare, viktiga feriejobb går förlorade och kommunen tappar skatteintäkter. Den typen av exempel från verkligheten bidrar till att ge allmänheten en tydligare bild av hur viktiga landets småföretagare är för vår gemensamma välfärd.

Vilka tidigare erfarenheter kommer du att ha mest nytta av i ditt nya jobb?

– Jag tror att jag kan bidra till att stärka Företagarnas opinionsbildning. Mina tidigare erfarenheter från att jobba politiskt på både lokal, regional och nationell nivå har bidragit till att jag vet hur politiskt påverkansarbete fungerar i praktiken.

Det har gått ett halvår sedan du tackade ja. Har bilden av Företagarna förändrats under den här tiden?

– Precis som styrelsen gjorde en "due diligence" (reds kommentar: en genomlysning, granskning) på mig, undersökte även jag och lyssnade runt om Företagarna: ”Varför blir företagare medlemmar i organisationen?” Under de här månaderna har det ändrats till ”Varför går man inte med?” Gud, vad mycket man får! Använder du den juridiska rådgivningen för några samtal, i stället för att ringa en byrå på stan, har du tjänat in ett par års medlemsavgifter.

Vad står i fokus nu under 2024 för din del?

– Att på djupet förstå organisationen. Jag besöker alla regioner. Jag tjuvstartade med Halland. Näst på tur står Västerbotten, Jämtland–Härjedalen samt Västernorrland. En kort period under senvåren ska jag vara pappaledig också.

”Ska Sverige lyckas lösa frågorna kopplade till kriminalitet, integration och
utanförskap så måste fler våga ta steget till att bli företagare. Och då måste Företagarna vara en relevant organisation"

Företagarnas superkraft

Hur viktigt är Företagarnas politiska påverkansarbete på det lokala planet?

– Om det är något som är Företagarnas superkraft när det kommer till politisk påverkan så är det just det lokala perspektivet. Jag har ringt runt till kommunpolitiker av olika färg för att höra vilken relation de har med Företagarna lokalt – och många beskriver den som helt ovärderlig.

Är politiskt engagemang eller företagande det bästa verktyget för den som vill förändra samhället?

– Jag föreslår att man satsar på en kombination. Politiken saknar ofta den exekutiva anda som präglar näringslivet. Hade Sveriges riksdag bestått av 30 procent företagare hade det varit färre kommittéer och arbetsgrupper, och mötestiderna halverats. Man hade fått mer gjort.

En stolt klassresa

I din bok Snöflingorna faller över Husby skriver du att det måste vara okej att anstränga sig av materiella skäl. Är det en fråga du vill lyfta?

– Ja, verkligen. Det är en fråga som berör mig personligen. Jag har gjort en klassresa och den är kanske det som jag är mest stolt över i hela mitt liv. Det är inte fult med materiella drivkrafter. Jag kommer ihåg en intervju med den lokala Ica-handlaren i Husby som hade köpt en ny sportbil. Nyheten blev ett helt uppslag i lokaltidningen. Han berättade att han hade slitit i 10–15 år för att få möjlighet att köpa den där bilen. Jag tyckte att intervjun var så befriande – och jag tror att den typen av historier måste få större plats när vi diskuterar integration.

På vilket sätt påverkar materiella drivkrafter integrationsfrågan?

– När man träffar pojkar som är 14–15 år så har en del kanske redan sålt gräs. Frågar du varför får du svaret: ”Jag jobbar 4–5 timmar och får 20 000 kronor, då kan jag köpa nya träningsskor.” Det är ofta materiella drivkrafter bakom beslutet att göra något som är kriminellt. Företagarna kan visa exempel på att den som driver företag kan köpa en klocka, bil eller dyra träningsskor helt vitt – men du måste jobba hårt och ta lite risker. Riskbegreppet är det som många som inte är företagare har svårast att förstå.

Vad kan Företagarna göra?

– En brist som jag ändå ser – eller snarare en ficka av potential – är att vi behöver skapa ett attraktivt erbjudande för personer med utländsk bakgrund i utsatta områden. Företagande ska vara ett attraktivt alternativ för den som växer upp och bor i en förort. Och Företagarna ska vara en naturlig plattform för förortsföretagare.

Krävs det nya förebilder?

– Absolut, det är en ödesfråga för Sverige. När jag växte upp hade jag en förebild: Zlatan. Då skapades en bild av att det fanns två sätt att få det materiellt bra, antingen att bli lika bra som Zlatan eller sälja knark. Ska Sverige lösa frågor kopplade till kriminalitet, integration och utanförskap så måste fler våga bli företagare. Och Företagarna måste vara en relevant organisation.

Händer för lite

Drygt ett år med regeringen Kristersson. Hur går det?

– På vissa områden har de levererat exakt det de gick på val på och det som står i Tidöavtalet. Många av de reformer som ingår inom justitie-området – att polisen och försvaret får större resurser – levererar de. Den största besvikelsen är den ekonomiska politiken där det händer för lite och går för långsamt.

Vad vill du se?

– På skattesidan händer det ju ingenting och regelförenklingar lyser med sin frånvaro.

Och vad händer med svensk tillväxt?

– Svensk tillväxt är i kris. Vi har lägst tillväxt i EU. Vi är som kokta grodor, det är inget vi märker här och nu, men om 20 år om den här utvecklingen fortsätter. Se på Finland, som har en regering med exakt samma parlamentariska underlag som Sverige, där den finska motsvarigheten till Tidöavtalet nämner ordet tillväxt sex gånger oftare än det svenska. Finland står på gaspedalen och genomför flera bra åtgärder både på skatte- och regelsidan.

Förstår värdet av pengar

Tänker du börja investera i olika medlems-företag, som din företrädare?

– Det gör jag jättegärna. Även styrelseuppdrag intresserar mig. Historiskt sett har det varit politiska sammanhang, i dag sitter jag i Handels-högskolans styrelse.

Du har en fem månader gammal dotter där hemma. Chansen att hon blir företagare är statistiskt sett klart mindre än om hon var kille. Företagarna W lanserades för ett år sedan, just för att sätta punkt för de hinder som står i vägen för kvinnors företagande?

– Jag är jätteinspirerad av det Företagarna W gör, och jag följer forskning och rapporter om kvinnors företagande. I Sverige ser vi oss som moderna, toleranta och öppna. Ändå går 98 procent av riskkapitalinvesteringarna till män. Det finns mycket att förändra.

Din mormor och morfar startade en städ-firma som din mamma och morbror tog över, och som i dag drivs av dina kusiner. Vad har du fått med dig för insikter via familjeföretaget?

– Hårt arbete, risktagande, få semestrar, jobba när man är sjuk – jag är uppvuxen i företagar-vardagen. Att förstå värdet av pengar har jag verkligen fått med mig från den tiden. Mitt första jobb var att svabba toaletter, när jag följde med mamma på städjobb. Då var jag nästan tio år.