podcast news play företagaren I media förmån faq
Företagarna Nyheter - från hela Sverige om sånt som påverkar ditt företag just nu.

Grön skattepolitik

I omkring 40 år har skatterna använts som verktyg för att styra konsumtion i grön riktning i Sverige.

Ladda ner och läs hela rapporten som pdf.

Inom ekonomisk forskning brukar man tala om att en verksamhet kan ha externa effekter, det vill säga att den påverkar andra än de inblandade parterna. Föroreningar av miljö och klimatförsämrande utsläpp är exempel på sådana externa effekter som ofta lyfts fram i diskussionen om miljöskatter. Skatterna anses då kunna vara ett sätt att minska sådan verksamhet, eller se till att den skada de externa effekterna åsamkar räknas in i priset för verksamheten.

Den inflytelserike svenske nationalekonomen Erik Dahmén skrev redan 1968 i boken Sätt pris på miljön (SNS förlag) om att negativa miljöeffekter behöver räknas in i priset på verksamheter. Även om skadan kan vara svår att exakt siffersätta, framhåller Dahmén att en ungefärlig beräkning är bättre än ingen beräkning alls.

Olika slags miljöskatter

Det går att använda miljöskatter på olika sätt: för proportionerlig skadekompensation, som kassako för staten (fiskalt) eller handlingsdirigerande. I omkring 40 år har skatterna använts som verktyg för att styra konsumtion i grön riktning i Sverige.

Koldioxidskatten uppfattas allmänt som den effektivaste skatten för att minska klimatskadliga utsläpp, men den är samtidigt mycket högre i Sverige än bara nivån för att kompensera för klimatpåverkan (det sistnämnda brukar kallas polluter pays principle). Skatter som malus (fordonsskatten) i bonus malus-systemet och flygskatten är mindre effektiva ur klimatsynpunkt, eftersom de beskattar färdmedlet och inte utsläppet, och därför är de mer av fiskal karaktär – attraktiva intäktskällor för staten. Likaså är det svårt att se energiskatt som en miljöskatt när den tas ut på konsumtion av el oavsett hur elen har producerats (miljö- eller klimatskadlig energiproduktion kan motverkas genom skatt på det skadliga utsläppet). Omvänt finns skatter på till exempel svavel och bekämpningsmedel, som har en handlingsdirigerande funktion och är överlag kostnadseffektiva, men drar in mycket lite skattepengar. Flygskatten ska i någon mån vara handlingsdirigerande, diesel- och bensinskatterna likaså, samtidigt som det på andra sidan finns handlingsdirigerande subventioner (till exempel av elcyklar och solcellsinstallation).

Därtill finns gröna skatter som inte syftar till att förbättra eller minska försämring av klimatet, utan att göra det dyrare att försämra närmiljön. Skatt på plastprodukter (till exempel påsar, engångsartiklar, förpackningar m.m.) kan vara ett verktyg för att minska konsumtionen av sådana – och därigenom, är tanken, nedskräpningen i naturen med plast.

Avgifter och utsläppsrätter

Andra sätt att sätta pris på miljöpåverkan är till exempel avgifter (som definieras av att de medför en skyldighet till motprestation), och utsläppsrätter. Det första internationella systemet för handel med utsläppsrätter, och troligen det mest kända, är EU:s ETS (emissions trading system). ETS trädde i kraft 2005 och gäller i hela EU samt även Island, Liechtenstein och Norge. I systemet sätts ett tak på mängden växthusgaser som kan släppas ut av de verksamheter som ingår. Taket sänks över tid. Företag tilldelas eller får köpa utsläppsrätter, som sedan kan handlas med. Under de första åren delades utsläppsrätterna ofta ut gratis, och utsläppsrätter för mer utsläpp delades ut än de faktiska utsläppen. Sedermera utvidgades systemet till fler sektorer, mängden utsläpp per utsläppsrätt sänktes och handeln med utsläppsrätter växte. Om ett företag släpper ut mer än dess utsläppsrätter medger ett givet år, medför det böter. Handelssystemet innebär ett incitament för företag som har utsläppsrätter att sänka sina utsläpp, och därmed kunna sälja överskjutande utsläppsrätter. EU ETS är nu inne i sin tredje handelsperiod och inför den fjärde perioden (2021–2030) ska systemet skärpas för att bidra till EU:s klimatpolitiska ambitioner.

Utsläppsrätter som kan köpas och säljas har bland annat fördelen att de är tillämpliga på ett större område (skatter är nationella), mängden som delas ut för en viss sorts utsläpp kan varieras och det finns en närmare koppling mellan utsläppsminskning och ekonomisk nytta för den enskilda utsläpparen. Nackdelar är att de kräver mer administration, och att prissättningen kan vara svår att göra vid initial tilldelning.

Klimatförbättrande skatter

Nylig forskning pekar på att koldioxidskatten är en av de mest effektiva skatterna – kanske den mest effektiva – för att dels räkna in kostnaden för klimatpåverkande utsläpp i priset på verksamheter, dels att styra verksamheter bort från koldioxidutsläpp. Koldioxidskatten bestäms nationellt och Sverige har den högsta skattesatsen i världen, på 1 190 kronor per ton utsläppt koldioxid. När koldioxidskatten infördes 1991 var skattesatsen 250 kronor. Koldioxidskatter infördes vid samma tid i bland annat Finland (1990, först i världen) och Danmark (1992).

Ekonomerna Gustav Martinsson och Per Strömberg visar i en nylig rapport för SNS att utformningen av prissättningen av koldioxidutsläpp är avgörande för incitamenten för omställning. Det är inte storleken på skattebetalningen som har betydelse, enligt forskarna, utan marginalskatten på koldioxidutsläpp: ett högre pris på att släppa ut ett ytterligare kilo koldioxid är associerat med minskade koldioxidutsläpp per omsatt krona. Effekten under perioden 1990–2015 för svenska tillverkningsföretag var sådan att en höjning av marginalskattesatsen för att släppa ut ett kilo koldioxid med 1 procent var associerad med en minskning av koldioxidintensiteten i verksamheten med 3,4 procent.

Omvänt kan en verksamhet ha en positiv klimateffekt om den minskar mängden koldioxid i atmosfären. Exempel på sådan verksamhet är avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) respektive avskiljning och användning av koldioxid (CCU), tekniker som minskar mängden koldioxid i atmosfären. Skog fångar och binder koldioxid naturligen, varför skogsplantering bör uppmuntras, till exempel genom en negativ koldioxidskatt. Även inom jordbruket finns möjligheter att förändra markanvändningen i riktning mot ökad lagring av koldioxid i marken. Sådana verksamheter innebär positiva externa effekter, och bör utifrån resonemanget om koldioxidskatt på utsläpp gynnas genom skattesystemet. Det kan beskrivas som att sådan verksamhet ska beläggas med en negativ skatt. SNS konjunkturråd föreslog i sin årsrapport 2020 inte en negativ skatt, utan att insamling och lagring av koldioxid bör finansieras med en ”lagringspeng”, med syfte att täcka en del av skillnaden mellan ETS-priset på utsläpp och priset med Sveriges koldioxidskatt.

Gå till nästa kapitel: Grön skatteväxling i teori och praktik