podcast news play företagaren I media förmån faq
Företagarna Nyheter - från hela Sverige om sånt som påverkar ditt företag just nu.

Analys

Att närmre var tionde företagare anser att överskott/försäljningsvärde i företaget är viktigast för den ekonomiska tryggheten på äldre dagar kan med dagens regelverk utgöra en stor risk vid pensionen.

Många företagare har relativt goda inkomster från sitt företag. Samtidigt har nästan tre av fyra företagare en lön under medel och medianlönen i Sverige. Var fjärde företagare (25 procent) har en lön under 15 000 kronor i månaden. Det är klart lägre inkomster än genomsnittssvensken och det påverkar naturligtvis företagares allmänna pension.

Klart är också att inkomsten skiljer sig mycket mellan företagare. Företagare med enskild firma har en klart lägre genomsnittlig lön. Bland dessa företagare tar tio procent inte ut överskott, det vill säga lön, från firman alls. Endast nio procent av företagarna med enskild firma har en lön som överstiger 35 000 kronor i månaden. Motsvarande siffra bland företagare med aktiebolag är 33 procent.

Soloföretagare är generellt att betrakta som en mer utsatt grupp rörande socialförsäkringssystemet. Endast 50 procent av soloföretagare tar ut lön från företaget. Detta kan jämföras med företagare med 5–9 anställda där 96 procent av tar ut lön från företaget. De tar också ut regelbunden lön. Bland soloföretagare tar knappt två av tre företagare ut lön varje månad.

Den låga lönenivån, där en del inte tar ut någon lön överhuvudtaget, tillsammans med det oregelbundna uttaget gör att företagare är en grupp som riskerar att få låga pensioner. Sammantaget har dessa faktorer stor påverkan på den allmänna pensionen.

Bland företagare är det knappt hälften som sparar i en företagsägd pensionsförsäkring – motsvarande tjänstepension.

Knappt 90 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal och därmed tjänstepension. Ytterligare en del omfattas av tjänstepension utanför kollektivavtalen. Bland företagare är det knappt hälften som sparar i en företagsägd pensionsförsäkring – motsvarande tjänstepension. Detta kan delvis förklaras av att företagare har låg kännedom om möjligheterna till företaget att göra pensionsavsättningar.

Företagare har låg kännedom om såväl möjligheten att sätta av delar av lönesumman i en företagsägd pensionsförsäkring som att ”betala upp” för tidigare år till företagsägda pensionsförsäkringen baserat på nuvarande lön. Samtidigt skiljer sig nivåerna på sparande mycket åt. De som trots allt sparar i sådana försäkringar har ofta något låga avsättningar samtidigt som en del företagare sätter av en relativt ansenlig summa. Skillnaderna är mycket stor.

Viktigare än företagsägda pensionslösningar tycks det privata sparandet vara. Två av tre företagare sparar privat i bank, fonder eller aktier och lika många uppger att de äger sin bostad och/eller amorterar på bostadslånen som en del i sitt pensionssparande. Var tredje företagare uppger också att de sparar i en privat pensionsförsäkring. Liksom det företagsägda sparandet är det privata sparandet mycket ojämnt fördelat mellan företagare. Närmre hälften av landets företagare sparar mindre än 1000 kronor i månaden privat. Hela nio procent sparar inte alls.

Närmre hälften av landets företagare sparar mindre än 1  000 kronor i månaden privat. Hela nio procent sparar inte alls.

En tredjedel (30 procent) av företagarna uppger att deras sparande sker genom att bygga upp överskott i sina företag. Ett bra nästa steg för att förbättra villkoren för företagares sparande, särskilt i samband med generationsskifte och överlåtelse, vore att ta bort kravet på träda och karens, eller i alla fall korta denna tid avsevärt.

Att närmre var tionde företagare anser att överskott/försäljningsvärde i företaget är viktigast för den ekonomiska tryggheten på äldre dagar kan med dagens regelverk utgöra en stor risk vid pensionen. Många företagare överskattar värdet på sina företag. Särskilt komplicerar trädaregelverket möjligheten att hålla företaget lönsamt och högt värderat. Vidare är det svårt att hitta köpare och för eventuella köpare är det en utmaning att finna kapital för ett förvärv.

Ytterligare ett resultat i undersökningen är att landets företag inte anser sig ha särskilt god kunskap om pensionsvillkor för företagare. Hälften anser sig ha dålig eller obefintlig kunskap medan en av tio företagare anser sig ha mycket god kunskap. Var femte företagare är oroade eller mycket oroade över sin ekonomiska trygghet vid pensionen men två av fem är trygga eller mycket trygga över den ekonomiska tryggheten vid pensionen. Mest oroade är soloföretagare.

Många företagare tycks ha insett att den allmänna pensionen inte kommer att räcka till för deras ekonomiska trygghet på äldre dagar. Hälften av företagarna menar att en kombination av privat sparande och pensionssparande genom företaget tycks vara det viktigaste för den ekonomiska tryggheten på äldre dagar.

Fakta: Träda och karensreglerna försvårar sparande i företag

För att en företagare som är delägare i ett fåmansföretag ska kunna sälja sina aktier i företaget till 25 procent skatt krävs att andelarna är okvalificerade. Det innebär att företagaren, eller någon till denne närstående, inte har varit verksam i betydande omfattning i företaget under något av de fem föregående beskattningsåren innan försäljningen. De får inte heller ha varit verksamma i något fåmansföretag som bedrivit samma eller likartad verksamhet. En vanlig lösning är att bolaget läggs i ”träda” i fem år inför avyttringen. För att trädan inte ska brytas under femårsperioden, krävs att företagaren (eller någon närstående) inte utför arbetsinsatser som anses ha stor betydelse för vinstgenereringen i trädaföretaget. Hur begreppet ”stor betydelse” ska tolkas blir en bedömning i det enskilda fallet. Företagaren kan göra vissa placeringar eller transaktioner av kapitalet, men det får inte handla om några omfattande affärer. Vissa löser det genom att uppdra till någon extern part, till exempel en bank, att utföra så kallad diskretionär förvaltning under femårsperioden.

Tidigare var det inte möjligt för aktierna att bli okvalificerade trots fem års träda, om försäljningen skedde till någon närstående. Detta försvårade naturligtvis avsevärt generationsskiften i familjeföretag. Företagarna och många andra organisationer kritiserade dessa regler. 2019 beslutade riksdagen att ändra reglerna i inkomstskattelagen så att beskattningen likställdes vid försäljning till närstående och externa. (Se skatteutskottets betänkande 2018/19: SkU17.)

Kravet att företagaren inte är aktiv i företaget, eller något företag som bedriver samma eller likartad verksamhet, kvarstår dock. Denna ”karens” på fem år är skadlig för välfungerande ägar- och generationsväxlingar i fåmansföretag, då företagaren ofta besitter kunskap, erfarenhet, kontakter med mera, som är av stor vikt för företagets verksamhet. Det är också vanligt att kreditgivare ställer krav att företagaren är fortsatt verksam i företaget inför överlåtelsen. Att kapitalet enbart får förvaltas diskretionärt av en extern aktör under femårsperioden medför likaså att företagarens insikter om investeringsmöjligheter och kapitalförvaltning, som inte sällan bygger på årtionden av erfarenhet från branschen i fråga, inte kommer till nytta.

Gå till nästa kapitel: Slutsatser och förslag