podcast news play företagaren I media förmån faq
Mer nyheter om och för företagare - klicka här!

Slutsatser och förslag

Företagen efterfrågar särskilt sänkta kostnader att anställa som verktyg för att återstarta ekonomin och sysselsättningen.

Ladda ner hela rapporten som PDF.

Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Särskilt angeläget är detta efter en global kris där ekonomin måste återstartas. Företagens tillgång till kompetens, kostnaden att anställa, samt incitamenten för företagande genom bland annat skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor måste prioriteras.

Tillväxtskapande investeringar riskerar annars att skjutas på framtiden och lågkonjunkturen cementeras.

Denna undersökning visar att företagen särskilt efterfrågar sänkta kostnader att anställa som verktyg för att återstarta ekonomin och sysselsättningen. Arbetsgivarkostnader är både direkta – i form av exempelvis arbetsgivaravgifter – och indirekta – i form av exempelvis sjuklöneansvar.

Minskad regelbörda, sänkt skattetryck och att stävja osund konkurrens är också högt prioriterade frågor bland företagare för att återstarta svensk ekonomi. Det innebär fler jobb, ökad tillväxt och välfärd, samt fler människor som förverkligar sin dröm som företagare.

För att företagare ska kunna fortsätta skapa fyra av fem jobb och motverka den dramatiska ökningen av arbetslöshet föreslår Företagarna bland annat:

Sänk arbetsgivaravgifterna

Det så kallade ”växa-stödet”, alltså minskad arbetsgivaravgift för soloföretagare som anställer sin första medarbetare, har enligt Skatteverket använts för drygt 10 000 anställningar 2019. Systemet får sägas ha varit framgångsrikt och illustrerar hur sänkta kostnader för att anställa leder till fler jobbtillfällen. Reglerna ska nu permanentas och vi anser att de bör kunna utökas till fler anställda som ”jobbskaparåtgärd”. En mer kraftfull åtgärd skulle vara att sänka den allmänna löneavgiften generellt. Den allmänna löneavgiften utgör nu över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna och medför en försvagad försäkringsmässighet i systemet.

Ersättningen för höga sjuklönekostnader bör höjas så att företag med lönekostnader på upp till 3 miljoner kronor får ersättning på 100 procent av sjuklönekostnaderna

Arbetsgivaren har en central roll när det gäller anställda som drabbas av sjukdom. Det omfattar sjuklöneansvar för de första fjorton dagarna i en sjukperiod, bortsett från karensavdraget. Därefter tar Försäkringskassans betalningsansvar för sjukpenning vid. Arbetsgivare som har betalat sjuklön kan få tillbaka en del av kostnaden för höga sjuklönekostnader från Försäkringskassan upp till 250 000 kr. Utöver den principiella utgångspunkten att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete innebär sjuklöneansvaret en betydande risk för företagare med potentiellt stora kostnadsökningar för sjuka medarbetare. Personalintensiva tjänsteföretag där personalkostnader är den största utgiftsposten, påverkas i än högre grad av sjuklöneansvaret och arbetsgivarkostnader.

Arbetsgivarnas ansvar för upprättande av rehabiliteringsplaner bör slopas

Den 1 juli 2018 infördes en skyldighet för arbetsgivare att ta fram en plan för återgång i arbete, eller ”Rehabiliteringsplan”, då arbetstagaren har varit frånvarande på grund av sjukdom i 30 dagar, om det inte kan antas att han eller hon återgår i arbete inom 60 dagar från insjuknandet. Redan innan skyldigheten om att upprätta rehabiliteringsplaner infördes hade arbetsgivare långtgående ansvar för såväl rehabilitering som det förebyggande arbetet. Införandet av rehabiliteringsplaner är sysselsättningshämmande. Bland företagare som vill anställa är det nästan två av tre företagare (63 procent) som säger att införandet av rehabiliteringsplaner minskade deras benägenhet att anställa.

Förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar bör slopas

Sjukvårdsförsäkringar är den främsta möjligheten företagare har för att få hjälp att ta sitt arbetsgivaransvar om de själva eller någon anställd drabbas av sjukdom. Förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringarna slår därmed undan benen för företagare som försöker förebygga sjukdom och försäkra sig mot den samma. Sjukvårdsförsäkringar kan istället tjäna som ett exempel på hur företagare parallellt med ett offentligt system kan försäkra sig själva och sina anställda utan kostnad för staten.

Gå till nästa kapitel: Om undersökningen