Coronakrisen och regeringens stödåtgärder

Ladda ner hela rapporten som PDF.

De viktigaste reformområdena enligt företagarna

De viktigaste frågorna för Sveriges företagare just nu är företagandets villkor och Sveriges ekonomi, se figur 1. Från att vara den viktigaste frågan för mellan åtta och tio procent av landets företagare (januari 2019 och januari 2020) uppger nu 17 procent att företagandets villkor är den viktigaste frågan. Lika många anser att Sveriges ekonomi är den viktigaste frågan – en markant uppgång från tidigare mätningar (3 procent januari 2020, 6 procent januari 2019).

Den viktigaste frågan för landets företagare i februari 2020 var invandring (18 procent). I juni 2020 har detta minskat till elva procent. För företagare som ser invandring som den viktigaste frågan på agendan tycker flest av dessa att brott mot företagare är det viktigaste området att förbättra för företagare.

Likaså har 2019 års viktigaste fråga – lag & ordning – minskat från 17 procent (januari 2019), till 11 procent (februari 2020) och nu 6 procent i juni 2020.

Figur 1. Om det vore riksdagsval i dag och du måste ange EN fråga som är viktigast för ditt partival, vilken skulle det vara?

Det område som landets företagare ser som allra viktigast att det sker förbättringar inom är företagens kostnad för att anställa, figur 2. Fler än var fjärde företagare (26 procent) anser att detta är den viktigaste frågan just nu. Det som särskilt kännetecknar dess företag är att de drivs som aktiebolag med tillväxt (både tillväxtbolag och mer mogna företag med stabil tillväxt) som redan har anställd personal i företaget.

En tydlig koppling finns där företagare som lyfter kostnaden att anställa som den viktigaste frågan samtidigt också uppger att företagandets villkor är den viktigaste frågan vid partival just nu.

Närmare var femte företagare (19 procent) anser att regelförenklingar måste till och 16 procent av företagare anser att företagsbeskattning är det område där förbättringar bör ske.

Figur 2. Inom vilket av följande områden är det viktigast att det sker förbättringar för dig som företagare?

Företagarna om regeringens krisåtgärder

Två av fem företagare (39 procent) uppgav att de haft behov av stödåtgärder under coronakrisen, figur 3. Tre femtedelar (59 procent) uppgav att de inte har haft behov av stödåtgärder under coronakrisen. Av de företagare som uppgav att de haft behov av stödåtgärder uppger 52 procent att de har ansökt eller planerade att ansöka om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter eller egenavgifter, figur 4. Alla arbetsgivare som betalat ut lön har dock haft möjlighet att ta del av stödet, vare sig de haft ett sådant behov eller inte.

Två av fem företagare (43 procent) som uppgett att de haft behov av stödåtgärder har använt sig av korttidspermittering. Närmare var femte företagare (17 procent) som haft behov av stöd har nyttjat det statliga ansvaret för sjuklönekostnader. Nästan lika många (16 procent) har haft hjälp av omställningsstödet, den tillfälliga rabatten för hyreskostnader, och anstånd med skatteinbetalningar. Trots behov av stöd uppger 15 procent av företagarna att de inte planerar att ansöka om stöd. Noterbart är att den statliga lånegarantin till små och medelstora företag och den så kallade Företagsakuten inte nyttjats i någon större utsträckning.

Figur 3. Har ditt företag haft behov av stödåtgärder under coronakrisen?

Figur 4. Vilka av följande stöd har du ansökt om eller planerar att ansöka?

Population: Om JA på behov av stödåtgärder (39 procent av samtliga respondenter).

Behovet av stödåtgärder har varit betydligt lägre för företag som befinner sig i nedläggningsfas och bland äldre företagare. Bland företagare som är 65+ är det färre än vart femte företag som haft behöv av stödåtgärder. Av företag i nedläggningsfas är det enbart ett fåtal som haft behov av stöd.

Närmare hälften av kvinnorna (45%) har haft behov av stödåtgärder under coronakrisen, en betydligt högre andel än bland företagande män.

Närmare hälften av kvinnorna (45%) har haft behov av stödåtgärder under coronakrisen, en betydligt högre andel än bland företagande män.

Inte helt oväntat så har företagare som varit i behov av stöd varit mycket mer oroliga över det egna företagets ekonomi jämfört med de företag som inte varit i behov av stöd under coronakrisen.

Företagare är generellt kritiska till regeringens krisåtgärder. De beskrivs som otillräckliga och krångliga, se figur 5. Närmre hälften (47 procent) av alla företagare uppger att regeringens krisåtgärder inte är anpassade för deras företag. En fjärdedel (24 procent) av företagare anser att stödperioden är för kort, En femtedel (22 procent) anser att stöden är för krångliga att söka. Lika många (21 procent) anser att ersättningen är för låg i förhållande till de faktiska kostnaderna. Endast 13 procent av företagare är okritiska till regeringens krisåtgärder. Var tredje företagare har varit rädd för att bli återbetalningsskyldig, vilket sannolikt beror på regeringens otydlighet och kontinuerliga förändringar av villkoren för stödet under stödperioden.

Av de företag som ansökt om stöd för korttidsarbete (korttidspermittering) så uppger 40 procent av företagarna att risken att bli återbetalningsskyldig är ett av de största hindren med det stödet.

Gällande omsättningsstödet så uppger nästan två av tre företag (63%) att stödperioden är för kort. Generellt så ser annars många av de företag som tagit del av respektive stöd gärna en förlängning av det stödet.

Figur 5. Vad anser du är de största hindren gällande regeringens krisåtgärder?

Av de företag som har sökt stöd och samtidigt uppger att de inte ser några hinder med regeringens stödåtgärder har de flesta använt sig av två stöd; en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt Korttidspermittering. Av de företagare som är okritiska till regeringens stödåtgärder så är det ytterst få som exempelvis har ansökt om omsättningsstödet eller en tillfällig rabatt på hyreskostnaden.