Regeringen meddelade på torsdagen att den för närvarande inte avser att lämna någon proposition om lönetransparensdirektivet till riksdagen. Företagarna välkomnar beskedet.

– Det är bra att regeringen tagit sitt förnuft tillfånga och backar från ett orimligt förslag, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.

Lise-Lotte Argulander i Europaportalen: EU-rätten kräver inte maximal byråkrati av Sverige

Bra mål, dåligt medel 

För drygt två år sedan lämnade en utredning förslag på hur EU:s direktiv om jämställda löner – lönetransparensdirektivet – kan genomföras i svensk rätt. Men när regeringen gick vidare med förslaget i början av året genom att presentera en lagrådsremiss – steget före en proposition – ställde sig många frågande och kritiska. Däribland Företagarna.

– Regeringens lagrådsremiss gjorde ett avsteg från utredningens förslag när det kommer till lönebegreppet i lönekartläggningar. Vi såg direkt att det skulle skapa rättsosäkerhet, regelkrångel och betydande administrativa bördor, säger Lise-Lotte Argulander.

Nytt och krångligt lönebegrepp 

Det regeringen fram till nu föreslagit är att lön ska redovisas som både årslön och timlön enligt en komplex modell, i stället för att använda de fungerande lönedefinitioner som redan används av arbetsgivare i Sverige för att göra lönekartläggningar. I Sverige används månadslön och det finns inget önskemål från arbetsmarknadens parter om att göra om alla system och beräkningar. Utredningen häromåret såg inte heller det som nödvändigt för att genomföra direktivet i svensk rätt.

Poängen med EU-direktivet är att motverka oskäliga löneskillnader. För att göra det ska bland annat arbetsgivare med minst 100 anställda sammanställa en lönerapport. I Sveriges är förslaget att de skickas till Diskrimineringsombudsmannen. Men myndigheten har sagt att de föreslagna reglerna – som nu dras tillbaka – innehåller betydande oklarheter om vilka arbetsgivare som omfattar av rapporteringsskyldigheten, hur löneuppgifter ska beräknas samt hur nya informationsskyldigheter ska tillämpas i praktiken.

Regeringen backade och backar igen

Häromveckan, 11 mars, backade regeringen från att lagändringarna ska träda i kraft 1 juli i år. Då flyttades lagstiftningen fram till att i stället börja gälla 1 januari 2027. Nu backar alltså regeringen igen och meddelar att den inte kommer att lägga någon proposition.

– Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

Öppnar för omförhandling 

Företagarna menar att det är bra att regeringen vill omförhandla direktivet.  

– Frågan om jämställda löner är alldeles för viktig för att fastna i dåliga paragrafer. På Europanivå jobbar vi i Företagarna tillsammans med vår samarbetsorganisation SMEunited med att få till stånd en ändring av direktivet, säger Lise-Lotte Argulander.