Under våren och sommaren har Högsta förvaltningsdomstolen och sedan även Arbetsdomstolen kommit fram till att svenska staten inte har varit tillräckligt noggrann i att omvandla det så kallade mödraskyddsdirektivet till svensk lagstiftning vad gäller nivån på ersättningen vid avstängning under graviditet på grund av farligt arbete.

EU-förordningar som exempel GDPR gäller även om de inte omvandlas till svensk lagstiftning och har direkt effekt – men EU-direktiv som riktar sig till medlemsstaterna blir tillämpliga om bestämmelserna är ovillkorliga och tillräckligt tydliga och precisa samt om medlemsstaten inte har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning i tid.

Krav på högre graviditetspenning

Graviditetspenningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och det motsvarar inte grundlön och tillägg som den avstängda har rätt till enligt mödraskyddsdirektivet. Men krav på högre graviditetspenning från Försäkringskassan gick inte att ställa enligt Högsta förvaltningsdomstolen då domstolen ansåg att det inte var lagstiftarens mening att socialförsäkringssystemet skulle uppfylla mödraskyddsdirektivet fullt ut i denna del.

Offentliga arbetsgivare – stat, regioner och kommuner – kommer att bli skyldiga att betala mellanskillnaden för sina anställda som varit avstängda under graviditeten på grund av farligt arbete. Detta eftersom direktivet har så kallad direkt effekt och gäller mot offentliga arbetsgivare enligt Arbetsdomstolen.

Ska fylla ut graviditetspenningen

Företagare som stängs av från sitt arbete för farligt arbete får själva avgöra om deras företag ska fylla ut graviditetspenningen tills lagstiftningen ändras.

Som företagare vet du att det måste till inkomster – och i ett enmansföretag eller mindre företag blir det uppenbart att inkomsterna blir lägre när någon är frånvarande. Som privat arbetsgivare behöver du kontrollera vad ni har avtalat och om det finns några särskilda regler i kollektivavtalet, om du har kollektivavtal. Även om du inte har skyldighet att betala ut mellanskillnaden kan du behöva ta ställning till hur du ska hantera situationen.

Du behöver också besluta hur du ska hantera eventuella krav på ersättning som kan komma fram till att mödraskyddsdirektivet även i denna del är korrekt infört i svensk lagstiftning.

Skillnad mellan branscher

När det gäller lönekrav bakåt är huvudregeln att preskriptionstiden är tio år. Men om du har kollektivavtal så kan det finnas kortare preskriptionsregler i kollektivavtalet.

Eftersom rättsfallen är nya vet vi ännu inte hur lagstiftning med mera kommer att ändras. I vissa branscher är det mer vanligt att gravida stängs av från farliga arbeten och det är framför allt dessa branscher som nu drabbas av osäkerheten.

I valet mellan att vara företagare eller offentligt anställd är rätten till full lön i dessa fall en försvinnande liten del. Men det visar ändå på att du som företagare tar ansvar för dig själv i större utsträckning.