Elektricitet ska få saker att hända, och cement är skapat för att hålla saker samman. Varför ser det då ut som det gör i Sverige i dag?

I måndags presenterade regeringen sin budget för 2022 där omkring 12 miljarder tillförs nya miljö- och klimatåtgärder. Totalt uppgår miljöbudgeten till 22 miljarder för 2022. Det låter kanske bra, men hur går det egentligen med regeringens klimatarbete? Flertalet föreslagna och införda såväl skatter som stimulanser inom det gröna området har avfärdats som ineffektiva, och enligt Klimatpolitiska rådet kommer Sverige inte nå de klimatmål som satts upp. 

Ingen linje i klimatpolitiken

Anledningen till regeringens uteblivna framgångar inom flera områden av klimatpolitiken är sannolikt att den är alldeles för splittrad och utan en sammanhållen linje. Regeringen med Socialdemokraterna i spetsen måste få ordning på sin klimatpolitik och de behöver fokusera på näringslivets konkurrenskraft och energifrågan i första hand.

Elbehovet är i dag vid tillfällen för stort för att vårt elsystem ska kunna leverera den effekt som krävs. I takt med att industrier och transporter ställer om ökar elbehovet ytterligare. I dag produceras elen huvudsakligen i norra Sverige, samtidigt som störst efterfrågan för tillfället finns i landets södra delar. Bristande kapacitet att överföra elen från norr till söder, i kombination med att vi nu håller på att avveckla kärnkraften som till stor del tillgodosett södra Sverige med el, gör att vi blir sårbara för dyra och tillfälliga lösningar. Att återkommande behöva starta upp det oljeeldande Karlshamnsverket eller köpa el från utlandet, som ofta är smutsigare svenskproducerad el, leder till ökade utsläpp och onödiga kostnader för Sverige.  

Kärnkraften behövs

I norra Sverige sker dessutom just nu industriinvesteringar som kommer kräva stora mängder el. För att möta den ökade kapacitetsbristen måste elnätsbyggnationen påskyndas genom att handläggningstider och tillståndsprocesser förenklas och förkortas. Sverige måste också kunna säkra en ren och planerbar elproduktion och distribution som kan tillgodose elbehovet i hela landet närhelst det behövs. För att detta ska vara möjligt krävs att all fossilfri elproduktion på lika villkor kan finnas i systemet, kärnkraft inkluderat.  

Regeringens hantering av just kärnkraften stod så sent som i slutet av sommaren i rampljuset. Det dröjde in i sista stund för regeringen att ta beslut om förvaring av uttjänt kärnbränsle. Beslutet blev en halvmesyr och kärnkraftens framtid är fortsatt osäker. Efter en tillfällig lösning för det uttjänta kärnbränslet står nu Cementas verksamhet på Gotland i fokus.

Cementera inte problemet

Efter ett dräpande yttrande av Lagrådet angående den tillfälliga lag som regeringen tagit fram för en fortsatt kalkbrytning på Gotland väljer nu regeringen att köra över Lagrådet. Ett stopp för cementproduktionen i Slite skulle inte bara drabba byggindustrin, utan även näringslivet i stort och många tusentals arbetstillfällen. Att kortsiktigt säkra upp Cementas produktion är en förutsättning för att undvika byggstopp och förlorade jobb. Regeringen måste nu leverera en långsiktig lösning på problemet som bland annat innefattar att komma tillrätta med hela den komplicerade och tidskrävande tillståndsprocessen. Regeringens förmåga att återkommande hamna i situationer där de behöver hantera kriser med nödlösningar måste ersättas med en tydlig politik som säkrar Sveriges omställning och konkurrenskraft.

Svenska företag, stora som små, är nyckeln för att Sverige ska vara i internationell framkant i klimatarbetet. Men företagen behöver ett ledarskap som underlättar för omställningen till ett mer hållbart samhälle. Enskilda symbolåtgärder här och där ger begränsade effekter på totalen. Sverige behöver fokusera på en sammanhållen politik som ger oss ren el i hela landet för att stödja elektrifiering och omställning samt konkurrenskraft och teknisk utveckling genom moderna och effektiva tillståndsprocesser.