podcast news play företagaren I media förmån faq

Inledning

Företagare drabbas av den tärande och ständigt återkommande vardagsbrottsligheten.
  • Dieselstöld från parkerad lastbil utanför Laholm.
  • Hot mot anställd i livsmedelsbutik i Sundsvall.
  • Försök till bedrägeri med bluffakturor mot IT-företag i Lund.
  • Sönderslagen ruta vid restaurang i Göteborgsförort.
  • Stöld av maskindelar på byggarbetsplats i Visby.
  • Vd-bedrägeri mot hotellägare i Linköping.
  • Inbrott på lager med vitvaror i Trosa.

Eller som det också ofta kallas: mängdbrott. Eller vardagsbrott. Brottslighet som för den som blir utsatt kan innebära såväl ekonomiska som fysiska skador, men också en kränkning och en känsla av djup otrygghet. Men som för de allra flesta i samhället går helt obemärkt förbi. Det är kanske inte heller rimligt att händelserna ovan borde skickats ut som pushnotiser och nyhetsflashar av media, men när det kommer till brott som drabbar Sveriges företagare är det detta som är verkligheten.

En tärande och ständigt återkommande vardagsbrottslighet som rättsväsendet, i de få fall brotten faktiskt polisanmäls, sällan har resurser att prioritera.

Under de senaste åren har den grövsta brottsligheten i Sverige med rätta dominerat nyhetsrubrikerna. Årligen har nya dystra rekord satts i antal gängskjutningar och bombattentat. I Brottsförebyggande rådets, Brå:s, trygghetsundersökning från oktober 2020 svarade fler svenskar än någonsin tidigare att de känner oro för att bli utsatta för brott. I en undersökning genomförd av Företagarna i februari 2020 fick företagare svara på vilken enskild sakfråga som var viktigast för deras partival. I topp hamnade lag/ordning/trygghet. Det var första gången som trygghetsfrågan hamnade överst i företagares rangordning.

Figur 1: Om det vore riksdagsval i dag och du måste ange EN fråga som är viktigast för ditt partival, vilken skulle det vara?

figur1.png

Svar från 828 företagare, februari 2020.

Omfattning och konsekvenser 

Fyra av fem nya jobb i Sverige har under de senaste decennierna skapats i små och medelstora företag. I 208 av Sveriges 290 kommuner är det de små företagen som bidrar med den största andelen skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. I de mindre företagen skapas sysselsättning och ett lokalt serviceutbud på ett sätt som statliga projekt och satsningar aldrig kan överträffa.

Den här rapporten har som ambition att deskriptivt illustrera omfattningen av brott som drabbar mindre företag i Sverige. Men även vad konsekvenserna av kriminaliteten blir för företagaren, för medarbetare och kunder – och i förlängningen för resten av samhället.

Att en företagare blir utsatt för ett brott är i sig inte värre än om en privatperson drabbas. Men konsekvensen om företagaren till slut får nog av kriminaliteten och flyttar – alternativt lägger ner sin verksamhet – kan bli ytterst kostsam för samhället då arbetstillfällen försvinner, skatteintäkterna minskar och utanförskapet riskerar att späs på ytterligare. Därför är själva förekomsten och närvaron av lokala företag i sig både trygghetsskapande och brottsförebyggande.

Brott mot företag får aldrig normaliseras 

Brottsligheten bidrar till otrygghet bland företagare, kunder och personal. Den tvingar företagare att investera i dyra privata säkerhetslösningar som i stället hade kunnat satsas på att utveckla verksamheten, eller att anställa en ny medarbetare. Brottsligheten skapar också en inträdesbarriär som försvårar nyföretagandet och försämrar konkurrensen, då kostnaden för säkerhet blir ytterligare en aspekt som den som vill starta ett företag behöver ta med i kalkylen.

Av alla tillväxthinder och bördor som ofta går hand i hand med företagandet är kriminalitet den troligtvis mest destruktiva. Andra hinder – i form av svag efterfrågan, finansiering och tuff konkurrens – är förvisso tillväxthämmande men kan ses som en naturlig del av den risk som kommer med företagandet. Brottslighet och kriminalitet däremot hör inte hemma i företagandet, och får aldrig normaliseras.

 

Gå till nästa kapitel: Polisiär närvaro och otrygghet