headphones newspaper video-player

Företagares utsatthet för brott

Brottsligheten mot Sveriges företagare ökar.

I undersökningen uppger 36 procent att det egna företaget har blivit utsatt för någon form av brott under de senaste åren, antingen en gång eller flera gånger. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med motsvarande mätning 2017. På motsvarande sätt följer andelen företagare som inte har blivit utsatta för brott en sjunkande trend, från 68 till 61 procent under samma tidsperiod (se figur 4). Det kan därmed konstateras att brottsligheten mot Sveriges företagare ökar. Även om det inte är tal om någon lavinartad utveckling är det en tydligt negativ trend som måste brytas.

Särskilt värt att notera är att andelen företagare som uppger att de blivit utsatta för brott vid ett flertal tillfällen har ökat från 15 till 21 procent vilket indikerar att brottsligheten inte är jämnt fördelad utan särskilt riktar sig mot vissa segment av näringslivet, vilket beskrivs närmare i följande avsnitt.

Figur 4: Har ditt företag blivit utsatt för någon form av brott under de senaste fem åren?

figur4.png

Detta inkluderar även anställda som utsatts för brott inom ramen för utförande av arbetsgifter. Att den totala procentsatsen för respektive färg i figuren inte helt summeras till 100 beror på ett fåtal respondenter som svarat Vet ej/avstår på enkätfrågan.

Företagsstorlek

Att 36 procent av företagen har blivit utsatta för brott under de senaste åren är naturligtvis för många. Om man dessutom bryter ner resultatet på företagets storlek, i form av antal anställda, framkommer siffror som är än mer alarmerande. Som figur 5 visar har 50 procent av företagare med minst en anställd blivit utsatta för brott, samtidigt som motsvarande siffra för soloföretagare är 29 procent. (I begreppet soloföretagare ingår de företag som saknar anställda samt de företag där företagaren svarar Endast jag själv är anställd i företaget.)

Figur 5: Har ditt företag blivit utsatt för någon form av brott under de senaste fem åren?

figur5.png

Detta inkluderar även anställda som utsatts för brott inom ramen för utförande av arbetsgifter.

Noterbart är även att soloföretagare på den tidigare frågan, om polisens närvaro är tillräcklig för att skapa trygghet, i lika hög utsträckning som företagare med anställda uppgav att den polisiära närvaron är otillräcklig. Det ger vid handen att känslan av otrygghet inte alltid korrelerar med faktisk utsatthet för brott, även om det naturligtvis kan finnas fullt legitima skäl att uppleva otrygghet trots att det egna företaget har fredats från brott.

I figur 6 har utsattheten för brott delats upp på fler företagsstorlekar och jämförts med motsvarande resultat från undersökningen som genomfördes 2017. Även här är trenden tydlig: ju fler anställda ett företag har desto högre är sannolikheten att företaget blir utsatt för brott. När det kommer till företagare med fem anställda eller fler är det en klar majoritet som drabbats av kriminalitet i någon form. Inom samtliga företagsstorlekar har det dessutom skett en ökning i brottsutsattheten sedan mätningen 2017.

Figur 6: Har ditt företag blivit utsatt för någon form av brott under de senaste fem åren?

figur6.png

Andel Ja, en gång och Ja, flera gånger.

Förklaringen till att risken att drabbas av brott går hand i hand med att företaget växer kan se olika ut, men det handlar i grunden om att företaget av olika skäl blir ett mer attraktivt byte i förövarnas ögon. Företaget exponeras mer när bolaget växer – både fysiskt i form av lokaler och genom digital marknadsföring. Företaget omsätter mer pengar, företaget köper in och handlar med mer kostsam och stöldbegärlig utrustning och företaget säsongsanställer personal som kanske inte alltid känner till företagets säkerhetsrutiner.

Oavsett förklaring är det givetvis en nedslående slutsats att utöver det omfattande regelverk som är förknippat med att anställa – i form av regler för arbetsmiljö, arbetsrätt med mera – är även ökad risk för kriminalitet något en företagare som går i tankar på att anställa behöver ta med i beräkningen.

Branscher

När utsattheten för brott bryts ner på olika branscher framkommer ytterligare en stor spridning mellan olika segment av näringslivet, där en kraftig ökning har skett inom handel/transport/besöksnäring samt inom industrin. Samtidigt noterar byggbranschen, som låg i topp i mätningen som genomfördes 2019, en viss minskning. Den bransch med lägst utsatthet för brott är informations- och kommunikationsföretag, vilket också var den enda bransch där en majoritet av respondenterna uppgav att polisnärvaron är tillräcklig för att man som företagare ska känna sig trygg.

Beroende på i vilken bransch en företagare är verksam är det olika typer av brottslighet som utmärker sig, vilket kommer beröras ytterligare i avsnittet om de mest förekommande brottskategorierna.

Figur 7: Har ditt företag blivit utsatt för någon form av brott under de senaste fem åren?

figur7.png

Andel Ja, en gång och Ja, flera gånger.

Stad och land

I kapitel 4 framgick att företagare verksamma i storstäder upplever en ökad otrygghet när det kommer till den polisiära närvaron. Hur ser det då ut när det kommer till brotten som direkt drabbar företaget? I figuren nedan framgår att företagare verksamma på landsbygden och i mindre städer är mer utsatta för brott jämfört med företagare i storstäder. Det är också på landsbygden och i mindre städer som den ökade brottsligheten mot företag har skett under de senaste åren.

Figur 8: Har ditt företag blivit utsatt för någon form av brott under de senaste fem åren?figur8.png

Andel Ja, en gång och Ja, flera gånger.

När brottslighet fyller tidningar och kvällsnyheter är det dock inte sällan storstäderna som är i fokus, och då handlar det oftast om grov kriminalitet i form av dödligt våld och bombdåd. Även om den grövsta brottsligheten självklart ska uppmärksammas är det viktigt att komma ihåg att när det kommer till vardagsbrottslighet är företagare på landsbygden och i mindre städer de som är mest drabbade.

Samtidigt påverkas troligtvis företagare i större städer indirekt av brottslighet på ett annat sätt än vad företagare på landsbygden gör, vilket också kan påverka känslan av otrygghet, som framgick i figur 3. Detta blev särskilt tydligt under Operation Rimfrost (Polisens nationella insats 2019 mot gängvåldet) då rikspolischefen i en debattartikel varnade för att polisens särskilda satsningar mot den allra grövsta kriminaliteten skulle leda till att mindre polisiära resurser kommer läggas på att hantera mängdbrottslighet i form av inbrott, skadegörelse och stölder. Det var inte en signal som bidrog till ökad trygghet för företagare verksamma i de berörda städerna.

De företagare som uppger att de utsatts för kriminalitet har också fått svara på frågan om de upplever att brottsligheten mot det egna företaget har ökat eller minskat under den senaste tvåårsperioden.

Även här visar resultatet i figur 9 att företagare verksamma på landsbygden i betydligt högre utsträckning än företagare i storstäder upplever att brottsligheten har ökat. Endast 3 procent av de brottsutsatta företagen på landsbygden upplever en förbättring. Oaktat var i landet som företagare bedriver sin verksamhet är det dock betydligt fler som upplever en försämring än en förbättring.

Figur 9: Vilket av följande påståenden stämmer in på din upplevelse huruvida din verksamhet varit utsatt för brott under de senaste två åren?

figur9.png

Att den totala procentsatsen för respektive färg i figuren inte helt summeras till 100 beror på att andelen som svarat Vet ej/avstår på enkätfrågan har exkluderats.

Vanligaste brottstyper

I figur 10 visas vilka typer av brott som varit mest förekommande jämfört med undersökningen 2019. Den vanligaste kategorin av brott som drabbar företagare är bedrägerier i form av bluffakturor, följt av företagsnära mängdbrott i form av stölder, inbrott och skadegörelse.

Figur 10: Vilken form av brott handlade det om (flera svar möjliga)?

figur10.png

Population: företagare som blivit utsatta för någon form av brott under de senaste fem åren. Brottskategorin Trakasserier fanns ej med som svarsalternativ 2019. Figuren innehåller ett separat svarsalternativ för brottskategorin bedrägerier. Det ska dock nämnas att såväl bluffakturor som cyberbrott/ dataintrång också ofta är exempel på bedrägerier.

Jämfört med 2019 har det skett en ökning av bluffakturor, stölder och IT-brott samtidigt som andelen utsatta för inbrott och skadegörelse har minskat. Vilken typ av brottslighet som företagare blir utsatta för är dock tätt förknippad med vilken bransch företagaren är verksam i.

Ett exempel är snatterier som nästan uteslutande drabbar handeln och butiker. Inbrott och stölder däremot är mest förekommande inom byggbranschen och tillverkningsindustrin: 45 procent av de svarande företagen inom byggbranschen har blivit utsatta för inbrott, och 61 procent av företag inom industri och tillverkning har blivit utsatta för stölder. Samtidigt uppger hela 50 procent av informations- och kommunikationsföretagen att de blivit utsatta för bedrägerier, jämfört med snittet för hela näringslivet på 22 procent.

Andelen företagare som blivit utsatta för IT-relaterad brottslighet har ökat från 12 till 16 procent men döljer troligtvis ett stort mörkertal. En vanlig form av cyberbrottslighet är spammejl med virus eller annan skadlig programvara som ofta fångas upp av företagets antivirusprogram. Många företagare upplever dessa bluffmejl och phising-försök som en så vanligt förekommande del av vardagen att de inte associeras med kriminalitet. Det är troligtvis först när företagaren blir utsatt för allvarlig form av IT-brottslighet, i form av bolagskapning, ID-kapning och ransomware, som det blir tydligt att det rör sig om brottslighet.

Andelen företagare som uppger att de själva, eller någon anställd på företaget, blivit utsatta för hot eller utpressning ligger i jämförelse fortfarande på en låg nivå (7 procent). Detsamma gäller andelen som blivit utsatta för trakasserier. Man ska dock komma ihåg att sett till hur många företag och företagare som verkar i Sverige betyder även ett fåtal procent i statistiken att tiotusentals människor har blivit drabbade i verkligheten.

 

Gå till nästa kapitel: Anmälningsbenägenhet