headphones newspaper video-player

Brottslighetens konsekvenser

Det finns en överhängande risk att allt fler företagare i Sverige kommer uppleva att staten inte uppfyller sin del av det som ofta kallas samhällskontraktet.

Efter att tidigare i rapporten ha kartlagt omfattningen av brottsligheten som drabbar Sveriges företagare kommer följande avsnitt visa vad kriminaliteten får för konsekvenser i företaget och för den enskilda företagaren. Rapporter och undersökningar som syftar till att visa brottens konsekvenser tenderar att lägga fokus på vad kriminaliteten kostar, både för det enskilda företaget och för samhället i stort, samt vilka åtgärder företaget har vidtagit för att motverka kriminaliteten. Men beroende på hur brottet hanteras av rättsväsendet finns det flera andra konsekvenser som sällan nämns när brott mot näringslivet diskuteras.

I figur 13 har de företagare som blivit utsatta för brott fått ta ställning till olika påståenden om brottslighetens konsekvenser för företagaren och det egna företaget. Alternativen har därefter rangordnats utifrån hur stor andel av respondenterna som svarat Stämmer i hög grad.

Figur 13: I hur hög utsträckning stämmer följande påstående om brottslighetens konsekvenser för dig och ditt företag?

figur13.png

Population: företag som har blivit utsatta för någon form av brott under de senaste fem åren.

Tilltron till rättsväsendet

Den mest förekommande upplevda konsekvensen av hur brotten drabbar företagare är kanske också den mest nedslående: en minskad tilltro till rättsväsendet. Hela 84 procent av de brottsutsatta företagarna uppger att påståendet stämmer i hög grad eller delvis. Endast 12 procent känner inte alls igen sig i påståendet.

Det är oerhört allvarligt att en så förkrossande hög andel företagare känner en minskad tilltro till det rättssystem som finns till för att skydda dem. Troligtvis finns förklaringen i det resultat som presenterades tidigare i rapporten om att allt färre företagare upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att skapa trygghet, och att allt färre företagare ser någon mening med att polisanmäla när de blir utsatta för brott.

Om den här utvecklingen inte stoppas finns det en överhängande risk att allt fler företagare i Sverige kommer uppleva att staten inte uppfyller sin del av det som ofta kallas samhällskontraktet. Det kan i sin tur leda till att tilltron till skattesystemet kommer att minska, då företagare upplever att staten inte levererar det som är statens viktigaste kärnuppgift: att upprätthålla lag och ordning samt säkerställa trygghet för medborgarna.

Riskmedvetenhet och brottsförebyggande åtgärder

En annan vanligt förekommande konsekvens av kriminaliteten mot näringslivet är att riskmedvetenheten ökar i de utsatta företagen; hela 9 av 10 brottsutsatta företagare upplever en ökad riskmedvetenhet. Även om det förvisso inte är helt överraskande att utsattheten för brott också leder till att man blir mer medveten om vilka risker och svagheter som finns i det egna bolaget är det likväl positivt att nästan samtliga respondenter känner igen sig i påståendet. Att vara riskmedveten leder ofta till ett förändrat beteende och nya rutiner, vilket kan minska risken för att företaget blir utsatt för brott ännu en gång.

En vanlig konsekvens av att man som företagare blir mer riskmedveten är att man ser över vilka skydd mot brottslighet som finns i och runt företaget. Det kan dels handla om fysiskt skydd i form av larmsystem, kameraövervakning, rullgaller och väktare, eller om digitala skydd i form av brandväggar och antivirusprogram. Eller kan det handla om att lindra konsekvenserna i det fall företaget ändå blir utsatt för brott, i form av försäkringar.

Dessa åtgärder är ofta mycket kostsamma och undersökningen visar att 79 procent av de brottsutsatta företagarna har fått ökade kostnader för brottsförebyggande åtgärder. Här finns dock en stor spridning beroende av storleken på företaget: 65 procent av soloföretagare har fått ökade kostnader, medan motsvarande siffra i företag med minst en anställd är 92 procent. Av de brottutsatta företagarna är det också hela 72 procent som uppger att kostnaden för försäkringspremier har ökat (se figur 13).

Till en viss gräns är det rimligt att man som företagare investerar i olika lösningar för att skydda verksamheten från yttre hot. Men i grund och botten ska företagare inte behöva lägga pengar, tid och resurser på privata säkerhetslösningar – det är och förblir statens och polisens ansvar. Tyvärr är det dock ännu en konsekvens av att den polisiära närvaron inte är tillräcklig för att tillhandahålla trygghet för företagare och anställda runt om i landet.

Otrygghet

I undersökningen har också frågan ställts om kriminaliteten leder till ökad otrygghet för de människor som befinner sig nära företaget. Frågan har delats upp i två delar där den första handlar om hur tryggheten för företagets anställda påverkas (inkluderat vd och ägare). Resultatet visar att 66 procent av respondenterna anger att företagets anställda delvis eller i hög utsträckning upplever en ökad otrygghet. Inom branscherna handel/transport/besöksnäring är det hela 82 procent som känner igen sig i påståendet.

I den andra delen av frågan har de brottsutsatta företagarna fått svara på om brottsligheten leder till ökad otrygghet för företagets kunder. Jämfört med föregående fråga om anställdas trygghet är det en lägre andel som uppger att kundernas otrygghet ökar. Totalt 40 procent svarar att påståendet stämmer delvis eller i hög grad, samtidigt som ungefär lika många svarar att de inte känner igen sig i påståendet. Det är dock fortfarande en allt för hög andel företagare som generellt upplever att kriminaliteten bidrar till otrygghet för såväl anställda som kunder, vilket riskerar att leda till stora negativa konsekvenser när det kommer till företagets möjlighet att utvecklas och växa.

Minskad tillväxt

Att brottsligheten leder till att företag tvingas investera i privata säkerhetslösningar och att otryggheten ökar för anställda och kunder har redan framkommit. Men hur påverkar detta rent konkret företagarens möjlighet att kunna få företaget att växa och att anställa fler medarbetare? I undersökningen har de brottsutsatta företagarna fått svara på om kriminaliteten har lett till att planerade investeringar skjutits upp eller helt uteblivit, vilket 42 procent av respondenterna uppger stämmer till viss del eller i hög grad. 38 procent uppger att brottsligheten inte har påverkat företagets investeringar (se figur 13).

När man diskuterar vad brottsligheten kostar för företag och för samhället räcker det alltså inte att endast titta på direkta kostnader, i form av brottsförebyggande åtgärder, reparationer och ökade för säkringspremier. Med i beräkningen behöver man också ha uteblivna investeringar och den tillväxt som hade kunnat skapats om det inte vore för att kriminaliteten istället tvingar företagen att lägga pengar, tid och resurser på att hantera brottsligheten.

Ytterligare ett exempel på detta är att 17 procent av de brottsutsatta företagarna uppger att brotten har gjort det svårare att rekrytera personal. För företagare som redan har anställda är siffran hela 26 procent. Det visar hur utvecklingshämmande kriminaliteten är för Sveriges företagare, och vilka möjligheter det finns när det kommer till potentiella anställningar som försvåras eller helt uteblir när arbetssökande avstår från att söka sig till de mest brottsutsatta företagen.

Till detta ska nämnas att kriminaliteten skapar en inträdesbarriär till själva företagandet, då personer som vill starta företag och etablera sig på marknaden även behöver ta med i kalkylen de kostnader som tillkommer för brottsförebyggande åtgärder. Detta riskerar att bidra till en försämrad konkurrens och en minskad tillväxt, då affärsmöjligheter och potentiella nya arbetstillfällen uteblir som en konsekvens av att nyföretagandet försvåras.

Nedläggning av företaget

Den yttersta och mest allvarliga konsekvensen av brottsligheten som riktar sig mot företag är att företagaren till slut får nog och lägger ner verksamheten. I undersökningen som genomfördes 2019 ställdes frågan till de företag som blivit utsatta om de någon gång funderat på att lägga ner delar av eller hela företagets verksamhet till följd av brottsligheten. Över var tionde företagare, 13 procent, svarade då Ja. När samma fråga ställs ett år senare har andelen ökat till hela 19 procent, eller var femte företagare (se figur 14).

Figur 14: Har du någon gång funderat på att lägga ner delar av eller hela företagets verksamhet till följd av brottsligheten?

figur14.png

Population: företag som har blivit utsatta för någon form av brott under de senaste fem åren.

Att så många företagare övervägt att lägga ner sin verksamhet på grund av kriminaliteten är otroligt allvarligt. Det handlar om tiotusentals företagare inom alla möjliga branscher runt om i landet. Att andelen dessutom har ökat med 6 procentenheter på bara ett år är också en dyster varningssignal.

I mätningen som genomfördes 2019 stack landsbygden ut på enkätfrågan, då hela 25 procent av landsbygdsföretagarna uppgav att de funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brotten.  I den senaste undersökningen ligger andelen företagare på landsbygden fortsatt kvar på en hög nivå (se figur 15). I mindre städer har andelen företagare som funderat på att lägga ner sin verksamhet ökat från 11 till 15 procent. Men den stora förklaringen bakom den aggregerade ökningen står företagare i storstäder för, där andelen har ökat från 6 till hela 25 procent.

Figur 15: Har du någon gång funderat på att lägga ner delar av eller hela företagets verksamhet till följd av brottsligheten?

figur15.png

Population: företag som har blivit utsatta för någon form av brott under de senaste fem åren. Andel Ja-svar.

Att det skett en så stor ökning bland företagare i storstäder kan ha många förklaringar. Men oaktat var i landet en företagare bedriver sin verksamhet är det lika allvarligt om hen upplever att kriminaliteten har så stor negativ inverkan på företagsklimatet att företagaren överväger att bomma igen verksamheten och lämna företagandet.

I grunden är detta inte endast ett företagarproblem utan ett samhällsproblem. När brottsligheten tar resurser från företagare, eller i värsta fall tvingar dem att lägga ner sin verksamhet, drabbar det inte bara den enskilda företagaren utan hela samhället i form av minskad samhällsservice. Följden blir en utebliven möjlighet att få fler i sysselsättning när ännu en jobbskapare försvinner. Om en företagare får nog av brottsligheten och lägger ner sin verksamhet skapas en nedåtgående spiral som riskerar att spä på utanförskapet och ytterligare öka antalet personer som hamnar i kriminella miljöer. Själva förekomsten och närvaron av lokala välmående företag är därför den bästa trygghetsskapande och brottsförebyggande medicinen.

Gå till nästa kapitel: Åtgärder för att minska brottsligheten