Flexicurity

I ”Januariöverenskommelsen” framgår att en Flexicuritymodell ska införas. Enligt direktiven ska förslaget vara kostnadsneutralt, dvs det får inte bli dyrare än dagens lösning där en enhetlig summa betalas varje månad. 

Januariöverenskommelsen punkt 19: ”Arbetslinjen värnas. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en Flexicuritymodell och  öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens  längd (Ds våren eller hösten 2020. Förändringar i BP22.)” 

Närmre hälften av företagare (46 procent) anser att det vore en god idé att införa en Flexicuritymodell med en ersättningsmodell som ger högre inkomster i början av arbetslösheten som sedan fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Två av fem företagare uppger att de inte vet eller vill avstå svara medan 15 procent anser att det låter som en dålig idé.

Bild 7. Vad anser du om förslaget att införa en svensk Flexicuritymodell i a-kassan?*

*) Fullständig fråga: ”Den inkomstbaserade a-kasseersättningen är upp till 80 procent av din tidigare lön och högst ca 20 000 kronor per månad före skatt under en ersättningsperiod om 300 dagar. Det vill säga samma summa varje månad. Ett förslag har varit att ersätta denna ersättningsmodell med en som ger högre inkomster i början av arbetslöshet som sedan fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Vad anser du om förslaget?”

Bild 8. Hur tror du att en Flexicuritymodell skulle påverka hur länge människor är i arbetslöshet?*

*) Fullständig fråga: ”Hur tror du att en sådan ersättningsmodell skulle påverka hur länge människor är i arbetslöshet?”

Närmre hälften av företagare (45 procent) tror att en Flexicuritymodell skulle minska tiden människor är i arbetslöshet. Endast 3 procent tror att det skulle öka tiden människor är i arbetslöshet. En femtedel tror inte att en Flexicuritymodell skulle påverka hur länge människor är i arbetslöshet.