För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Senaste nytt i hela landet - Företagarna Nyheter

Företagarens livstillfredsställelse och välbefinnande i stort

Företagares livstillfredsställelse

Studier från Sverige och en rad andra länder har visat att företagare är mer nöjda med livet jämfört med anställda. Även i denna studie ser vi att företagare överlag är mer tillfreds med livet (se figur 1). Den generella livstillfredsställelsen – en kognitiv bedömning av livet i sin helhet - ligger i genomsnitt på 5,2 på en skala från 1 till 7, där höga värden innebär hög livstillfredsställelse. Måttet bygger på att företagarna fick ta ställning till fem olika påståenden, till exempel ”Jag är nöjd med mitt liv” och ”Mitt liv är i de flesta avseenden nära mitt ideal” (Diener m.fl. 1985).

Figur 1 rapport.jpg

Företagares känslor av välbefinnande

Ett annat sätt att fånga hur företagare mår generellt, är att undersöka deras känslomässiga välbefinnande. När vi mätte känslomässigt välbefinnande fick företagarna skatta hur ofta de upplevde positiva känslor som till exempel glädje och engagemang samt negativa känslor som till exempel oro och tristess (Västfjäll m.fl. 2007). Vi skapade sedan ett sammanfattande mått baserat på förekomsten av positiva och negativa känslor, där positiva känslor höjer värdet på måttet och negativa känslor minskar värdet. I figur 2 ser vi att företagarna mår lite bättre på fritiden än på jobbet men skillnaden är marginell. Andra studier har dock visat att större skillnader existerar bland löneanställda där anställda mår betydligt bättre på fritiden än på jobbet. Företagares höga engagemang på jobbet skulle kunna förklara varför de mår nästan lika bra på jobbet som på fritiden.

Figur 2 rapport.jpg

Hur nöjda är företagare med olika områden av livet?

Förutom att undersöka hur företagare mår generellt i Sverige, undersökte  vi även hur nöjda företagare är med följande domäner i livet: familj/nära relationer, fritid, privatekonomi, hälsa och företagandet.  Vår studie visar att företagarna är mest nöjda med familj och nära relationer, följt av företagandet och privatekonomin. Lägst betyg får fritiden och hälsan (se figur 3). Vi ser dock att nivåerna är relativt höga överlag, till exempel är företagare relativt nöjda med sin fritid och hälsa även om tillfredsställelsen är ännu högre när det gäller familj och nära relationer samt företagandet. Man skulle kunna misstänka att de relativt låga skattningarna av hälsa beror på att företagare i genomsnitt är äldre jämfört med anställda. Detta återspeglas även i vår undersökning där en tredjedel av deltagarna i undersökningen är 65 år eller äldre. När vi undersökte kopplingen mellan ålder och tillfredsställelse med hälsa för olika åldersgrupper bland företagare, fann vi dock att äldre företagare faktiskt är något mer nöjda med hälsan än yngre företagare, vilket var något oväntat.

Figur 3 rapport.jpg

Vilka områden är viktigast när företagare bedömer livet i sin helhet?

Vi har hittills tittat på företagares generella livstillfredsställelse och deras tillfredsställelse med olika domäner i livet. Men vilken betydelse har deras bedömning av olika områden i livet för deras generella tillfredsställelse med livet? När vi undersöker sambanden mellan domäntillfredsställelse och livstillfredsställelse ser vi i figur 4 att företagandet och fritiden tycks vara de områden som är viktigast för livstillfredsställelsen. Detta resultat tycks gälla både för män och kvinnor. Eftersom företagandet sannolikt utgör en mycket central del av de flesta företagares liv är detta resultat kanske inte  så förvånande. Resultaten visar även att familj och nära relationer utgör en viktig källa till bedömningen, vilket ligger i linje med andra studier i Sverige. Relativt sett mindre vikt verkar företagarna tillskriva hälsan och privatekonomin.

Figur 4 rapport.jpg

 

Skillnader mellan kvinnor och män?

Tidigare forskning om välbefinnande har endast påvisat marginella eller inga skillnader mellan kvinnor och män. Bland företagarna i denna undersökning ligger mäns och kvinnors livstillfredsställelse i paritet med varandra. Samma mönster ser vi när det kommer till känslomässigt välbefinnandet på arbetet, där kvinnor och män mår lika bra. Välbefinnandet på fritiden är dock något högre bland männen jämfört med kvinnorna.

Figur 5 rapport.jpg

 

Ålder

Till skillnad från kön tycks ålder spela en betydligt större roll för företagares livstillfredsställelse och välbefinnande. Äldre företagare är betydligt nöjdare med livet och upplever ett högre känslomässigt välbefinnande jämfört med yngre företagare. Bäst mår företagare som är 65 år eller äldre. Vi ser också att sambandet tycks vara linjärt, det vill säga att välbefinnandet och livstillfredsställelsen ökar gradvis med ökad ålder. Detta är i linje med andra studier som genomförts på befolkningen i stort, vilket tyder på att det positiva sambandet mellan ålder och välbefinnande inte är något unikt för just företagare även om sambandet möjligen är lite starkare för denna grupp.

Figur 6 rapport.jpg

Sociala relationer och välbefinnande bland företagare

Forskningen om välbefinnande har visat att goda sociala relationer är betydelsefulla (Diener & Seligman 2002). Vi ser i figur 7 att företagare som ofta umgås med släkt, vänner och kollegor mår betydligt bättre än företagare som gör detta mer sällan. Något otippat finns det positiva sambandet mellan umgängesfrekvens och välbefinnande både för företagares välbefinnande på jobbet och på fritiden.

Figur 7 rapport.jpg

En annan aspekt av sociala relationer är huruvida man har en partner eller ej. Resultaten visar att företagare som är singlar mår lika bra på jobbet som företagare som har en partner, men de mår signifikant sämre på fritiden (se figur 8). Företagare som är singlar och som har låg umgängesfrekvens är också mindre nöjda med livet som helhet jämfört med företagare som har en partner, vilket är i linje med tidigare forskning bland befolkningen i stort (Fors & Brülde 2011).Figur 8 rapport.jpg

Gå till nästa kapitel: Hur mår Sveriges företagare på jobbet?