Inledning - varför studera företagens tillväxt?
I den här undersökningen mäter vi omsättningstillväxten i de svenska småföretagen. Mer specifikt tittar vi på tillväxten efter den globala finansiella krisen genom att analysera årsbokslutet för 235 000 företag perioden 2010–2018.
Ett företags omsättning är likvärdigt med dess sammanlagda intäkter från sålda varor och utförda tjänster under en viss period. Förändringar i omsättningen jämfört med föregående period används ofta för att indikera företagets tillväxt.
Ericsson, H&M, Astra Zeneca, Atlas Copco och andra börsnoterade storbolag är väldigt viktiga för Sverige. Deras utveckling rapporteras dagligen i media. Totalt finns det emellertid bara 974 företag med över 500 anställda i Sverige. Endast 0,6 procent av företagen i Sverige har fler än 50 anställda. Resterande 99,4 procent av företagen utgörs av småföretagen. Det är i dessa småföretag som tillväxten sker, där jobben skapas och där framtidens storföretag och börsjättar växer fram.
Perioden 2010–2018 kännetecknades av en ekonomisk uppgång efter finanskrisen, en kraftig nedgång i samband med den europeiska skuldkrisen (Grekland, Italien, Portugal, Spanien) och därefter en period av högt resursutnyttjande och högkonjunktur. Genom att studera omsättningstillväxten vill vi svara på följande frågor:
- Var sker tillväxten i landet?
- I vilka branscher har företagens omsättning utvecklats bäst sedan den globala finanskrisen?
Hur har företagens omsättning utvecklats under perioden 2010–2018?
Figur 1 visar att omsättningstillväxten, mätt som nettotal, generellt sett utvecklats väl i de svenska småföretagen sedan finanskrisen. Notera att trenden korrelerar med BNP-utvecklingen, med konjunkturutvecklingen enligt Småföretagsbarometern och med Konjunkturinstitutets konjunkturundersökningar, figur 2.
Figur 1 visar att småföretagen upplevt en avmattande tillväxt ända sedan 2015. En svagare konjunktur, ökade omvärldsrisker och en tilltagande priskonkurrens bland annat till följd av digitalisering och en svag krona riskerar att bidra till att tillväxten dämpas ytterligare under 2019.
Figur 1: Omsättningsutvecklingen i svenska småföretag, nettotal 2010–2018
Figur 2: BNP tillväxt (%), inflationsjusterat, källa: SCB
Den relativt goda konjunkturutvecklingen under perioden har i stor utsträckning drivits av export och investeringar, medan offentlig konsumtion växt i lägre takt. De svenska hushållen och den inhemska konsumtionen har också bidragit till en stor del av tillväxten. Arbetslösheten minskade under perioden, men arbetsmarknaden är tudelad, inte minst mellan inrikes och utrikes födda.
Var sker tillväxten?
Tillväxten sker främst i och nära storstäderna. Det är uppenbart att landsbygdskommuner upplever lägre tillväxt. Se figur 3 och 4. Det får konsekvenser för kommunernas skatteintäkter och möjligheterna att upprätthålla välfärden.
Figur 3: Omsättningstillväxt SKL Huvudgrupp, nettotal genomsnitt 2010–2018
Det är inga betydande skillnader mellan olika kommungrupper, förutom glesbygdskommuner, där omsättningstillväxten varit lägre än i kommuner i och omkring storstäderna. Detta är en utveckling som beskrivs även i andra undersökningar, bland annat i den Parlamentariska landsbygdskommittén.
Utvecklingen kan delvis förklaras av att glesbygdskommuner ibland saknar den förnyelse av näringslivet som är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Nyföretagandets omfattning ger en bra förklaring till ett områdes innovationskraft och dynamik och är normalt sett högre i storstadskommuner. Vidare försvårar de långa avstånden i glesbygdskommuner tillgängligheten till arbetsmarknadsregioner och till större marknader. Ett problem som också förvärras av befolkningsutvecklingen, i synnerhet avseende den arbetsföra delen av befolkningen. Detta bidrar till att företagen i dessa regioner får svårare att hitta arbetskraft jämfört med företag i tätortskommuner.
Figur 4: Omsättningstillväxt SKL Kommungrupp, nettotal genomsnitt 2010–2018
Företagsklimatet är A och O
Resultaten visar att det lokala företagsklimatet är synnerligen relevant för svenska kommuner i dag. Det handlar om förståelsen för vad som är lokala marknadsvillkor för företag och entreprenörer och vad som påverkar var ett företag etableras. Det handlar ofta om tillståndsgivning och lokalmiljö i stadsdelar och kvarter snarare än nationella regler, samt kommunpolitikers attityd och villighet att lyssna in företagares behov. Ett starkt och dynamiskt företagsklimat leder till mer företagande, vilket ökar konkurrenskraften och stärker det lokala välståndet.
Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar på orten, med ett stort engagemang för lokalsamhällets utveckling. Vissa företag lokaliserar sig i storstäderna där transportkostnaderna ofta är låga och tillgången till arbetskraft är hög. Andra lokaliserar sig i glesbygd där tillgången på mark och naturresurser är bättre. Dessa faktorer påverkar både utbud- och efterfrågesidan och är oftast resultatet av långa historiska processer. Vissa platser och företag gynnas av ytterligare täthet och urbanisering medan andra missgynnas. Företags verksamhetsområde är oftast över kommungränser, vilket är ett starkt argument för att ha ett bra samarbete mellan grannkommuner såsom kommunöverskridande infrastrukturprojekt, samordnade regler för tillstånd, harmoniserat skattesats o.s.v. I många fall kan det nog vara värt att sammanfoga flera kommuner till en större kommun vilket har skalfördelar som gynnar skattebetalarna.