Så kom då till slut dagen då Sverige fick en ny regering. Som ny näringspolitisk expert på Företagarna med ansvar för miljö och hållbarhet granskar jag regeringens politik ur det perspektivet. En sak jag kan lova är att jag kommer att följa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris arbete noga.   

Det har höjts en del ögonbryn över utnämningen. Ulf Kristerssons regering lägger ju ner miljödepartementet. Om det vill jag säga att regeringens omorganisation inte alls behöver vara en signal om sänkt ambitionsnivå. Romina Pourmokhtari kommer att vara statsråd på klimat- och näringsdepartementet som leds av energi- och näringsminister Ebba Busch. Det här är områden som alla hänger ihop och måste förstärka varandra för att nå önskat resultat.  

Ren el när vi behöver den 

När det gäller Tidöavtalet och regeringsförklaringen ser jag ljusglimtar som pekar i rätt riktning för både klimatet och tillväxten. Det gäller framför allt investeringar i den planerbara och fossilfria kärnkraften och statsminister Ulf Kristerssons tydliga uttalande att en fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd. 

Elbehovet kommer att öka markant de kommande åren, det handlar om alltifrån industriernas elbehov för att klara klimatomställningen till elektrifieringen av transportsektorn. För att företag och industrier ska kunna göra den omställningen som krävs måste det finnas ett fungerande pålitligt elsystem som levererar ren el när vi behöver den. Då är mer kärnkraft helt avgörande. 

Se upp för utträngningseffekter  

En annan viktig förändring som statsministern har aviserat är reduceringen av reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Sverige har i dag mer inblandning av biodrivmedel än vad EU kräver vilket har lett till skyhöga drivmedelspriser, som har påverkat såväl transportberoende företag som privatpersoner. Höga drivmedelspriser må minska utsläppen, men detta på bekostnad av svensk konkurrenskraft och på lång sikt skulle det också kunna tränga ut viktiga klimatinvesteringar.  

Vi har ett omvärldsläge präglat av stor ekonomisk osäkerhet, hög inflation och akuta klimatförändringar. Då behöver vi en politik som inte skapar problem och låsningar, utan lyckas med uppgiften att förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. En helt avgörande del för detta är att företag ges goda villkor att ställa om utan att tappa i konkurrenskraft.  

Förbud och regleringar fel recept 

Sveriges företagare är redan med på tåget och ser hållbarhet som viktigt i den egna verksamheten. Med hållbarhetsarbete följer förbättrade kundrelationer, nöjdare medarbetare och ökad lönsamhet. Det de som är verksamma småföretagen brukar däremot ofta peka på brist på resurser i form av tid, ekonomi och kunskap som skäl till hinder för att bedriva ett strukturerat och långsiktigt hållbarhetsarbete. 

Receptet för en grön omställning är därför inte i grunden förbud och regleringar, utan incitament och effektiva styrmedel. Under senare år har vi dock sett en politik där man i stället för att för att skapa möjligheter för företag att bedriva ett långsiktigt arbete för klimatomställning med bibehållen konkurrenskraft, har satt käppar i hjulen genom införandet av tillväxtfientliga skatter. 

Var modiga 

Därför är min förhoppning att den nya regeringen nu tar ut en tydlig kurs mot en politik som gör verklig nytta för klimatet och samtidigt stärker Sveriges konkurrenskraft. Jag hoppas att politikerna har modet att avskaffa symboliska miljöskatter, som snarare har blivit en intäktskälla för staten än verklig påverkan på klimatet och i stället satsar på företagsamheten i hela Sverige.