Totalt kostar pappersexercisen Sveriges företagare 3,9 miljarder kronor per år berättar Företagarnas regionchef Eva Cooper i en intervju med P4 Gävleborg på måndagsmorgonen. Om den summan skulle översättas till arbetskraftskostnad så motsvarar det hela 135 nya heltidstjänster bara i Gävleborg, menar Eva.

Det finns lagstiftning som syftar på att företagare ska spara sina fysiska kvitton i flera år. Något som är bakåtsträvande i en tid då nästan allting har digitaliserats förklarar Cooper: 

- Den här lagstiftningen har fastnat i det sena 90-talet och verkligen inte hängt med i tiden. Även om man har digitala kvitton så måste de sparas i tre år och alla fysiska behöver sparas i sju år, säger hon och tillägger:

- Det handlar alltså om hyllmeter av kvitton, som onödigtvis behövs sparas. 

Krånglig och kostsam regelbörda

Med i intervjun var även Företagarnas ordförande i Hudiksvall, Ylvali Gerling, som berättar om hur hon tvingas spara bisarra mängder av kvitton:

- Jag blir nästan begravd i alla kvittopärmar! Lagstiftningen påverkar mitt företag negativt. Dels hanteringen av alla kvitton som tar mycket arbetstid av de anställda men också förvaringen som är väldigt betungande av olika säkerhetsskäl. 

Vid digitalisering finns det en oro för risken att kvitton går förlorade om ett digitalt system skulle krascha, något Ylvali inte riktigt håller med om:

- I dag är alla system digitala och det finns ju säkerhets backups om någonting skulle hända. Däremot är det svårt att göra backups på fysiska kvitton.

Kan ersättas med riktiga jobb

Avslutningsvis tillägger Eva Cooper att lagstiftningen är onödigt krånglig och att det stjäl jobbmöjligheter:

- Vi vill verkligen trycka på att de här kostnaderna istället kan gå till att skapa jobb, säger hon och poängterar:

- Och dessutom, vem har inte varit med om att ha hittat ett bortglömt kvitto i plånboken som är oläsbart?