Prisökningarna i ekonomin sker i en takt som vi inte sett på årtionden. Centralbankerna, vars uppgift är att skapa stabilitet med inflationsmål och ränteverktyget, har efter en tid av historiskt låga räntor tvingats till en helomvändning med plötsliga, snabba höjningar som satt hård press på hushåll och företag.

Under Kapitalmarknadsdagarna som årligen samlar fastighetsägare i Båstad under ett par sommardagar stod den makroekonomiska situationen i centrum för flera samtal. Företagarnas vd Günther Mårder var moderator, bland annat när Nordeas chefekonom Annika Winsth föredrog sin analys om rådande ekonomiska läget, effekter på marknaden och lösningen för hur vi tar oss ur stundande lågkonjunktur.

Hon riktade kritik mot hur centralbankerna skött sitt uppdrag.

− De har utsatt hushåll och företag för chocker, först genom extrema stimulanser även i mycket goda tider och sedan genom att snabbt ämna höja räntan och därmed priset på pengar. De har med andra ord snarare destabiliserat genom att driva upp efterfrågeinflation än stabiliserat, sade hon.

Som en dålig chaufför

Agerandet har gjort att centralbankerna inte har så mycket val nu. Annika Winsth liknar det med när man sitter i baksätet med en dålig chaufför som kör ryckigt: pannan hamnar i sätet framför på grund av de tvära kasten.

− När de nu sent om sider trycker på bromsen måste de göra det häftigt och riskerar att dämpa efterfrågan mer än lämpligt. Med nuvarande höga inflationsnivåer är det dessvärre inte mycket att välja på. Hur hårt och hur länge de stramar åt vet ingen och därmed inte heller hur illa det går, sade hon.

En förmildrande omständighet enligt Annika Winsth är att vi kommer från ett mycket starkt ekonomiskt läge. Därför är det enligt henne en för mörk bild som många tecknar nu av att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur.

− Vi har fortfarande tillväxt på en mycket hög nivå samt en arbetsmarknad som är extremt stark, säger hon.

Två scenarion

Enligt Annika Winsth går det att teckna två scenarion om hur dagens ekonomiska läge kan utvecklas. Det ena handlar om en mjuklandning, det andra om recession eller en kris.

Läs även: Riskhantering - så jobbar du smart

− Svensk ekonomi är stark i nuläget. Hur redan gjorda och kommande räntehöjningarna biter lär vi se under hösten, men mer tydligt först mot slutet av året. Efterfrågeinflationen har då förhoppningsvis toppat, medan energichocken kan hålla uppe inflationen på höga nivåer, säger hon.

Enligt Annika Winsth är det svårt för centralbanker att hantera utbudschocker som nuvarande höga energipriser och de bör därför se förbi dem. Har de is i magen och avvaktar med ytterligare höjningar vid ett sådant läge menar hon att vi landar vi i den bästa av världar i en mjuklandning. Besvärligt för skuldsatta, men det går att hantera.

Det andra scenariot är om Riksbanken i stället fortsätter med fler räntehöjningar 2023, vilket gör att vi riskerar hamna i recession eller än värre kris med stigande arbetslöshet och kännbara konkurser. Det sistnämnda scenariot tror hon kommer ge stora negativa effekter på svensk ekonomi.

− Då blir det åka av. Det tror jag inte svensk ekonomi eller bostadsmarknad tål, säger hon.

Annika Winsth betonar att vi inte är där och att det inte heller är huvudscenariot för bankerna, regeringen eller centralbankerna.  

− Men oavsett är det en ny spelplan som blir kännbar för många. Och de som drabbas hårdast är hushåll, företag eller länder som är högt skuldsatta och räntekänsliga, säger hon.