Covid-19-pandemin och Rysslands krig mot Ukraina är två prischocker som tillsammans med inhemsk inflation från alltför expansiv politik i goda tider nu skapar ekonomiska problem. Nordeas chefekonom Annika Winsth ser en risk för att inflationen biter sig fast.

− Festen har pågått för länge. Ingen klagar när pengar är gratis, men nu kommer baksmällan som drabbar enskilda, säger sade hon i ett anförande modererat av Företagarnas vd Günther Mårder.

Tendenser till överhettning

Hon betonar att centralbankerna inte kan chockhöja räntorna utan att det får stora konsekvenser efter år av extremt låga räntor. Inte minst hushållen är räntekänsliga i nuläget.

− Redan 2015 såg vi hur konjunkturen tog fart, medan Riksbanken valde att låta räntan ligga kvar på en låg nivå. Sedan följde flera år av expansiv politik trots att efterfrågan och konjunkturen var god, säger hon.

När covid-19-pandemin slog till 2020 föll efterfrågan dramatiskt. Att då stimulera ekonomin massivt var enligt henne helt rätt, men världshandeln tog fart igen redan hösten 2020 och svensk ekonomi studsade upp till följd av att vi kunde hålla i gång stora delar av svensk ekonomi och produktion. Trots det fortsatte den expansiva politiken under hela 2021 och överhettningstendenserna var många i början av innevarande år.

− Historiskt har man aldrig kunnat lösa ekonomiska problem genom att bara trycka nya pengar. Risken är uppenbar att man bygger bubblor som kan stå enskilda och samhället dyrt om de spricker, säger Annika Winsth.

Normalt att reallöner kan vara negativa

Räntan är det verktyg centralbankerna i första hand har för att gasa och bromsa ekonomin. Styrräntan har varit historiskt låg under många år. Länder påverkas dock på olika sätt när nu räntorna höjs.

− I USA ligger hushållens bolån till mycket långa löptider, bostadslån är ofta bundna upp mot 20–30 år. Det betyder att när Fed höjer räntan får det inget direkt genomslag via bostadslånen. I stället behöver centralbanken påverka hushållens köpkraft genom att ta i så hårt att konjunkturen viker och arbetslösheten stiger, säger hon.

I Sverige har vi ett helt annat läge. Närmare hälften av hushållen lånar till rörlig ränta. Om Riksbanken höjer räntan så påverkar det dessa hushåll mer eller mindre direkt. 

− Vi har nu i stort en generation unga vuxna som inte har en aning om att fastighetspriser, aktier och andra tillgångsslag kan falla i värde, att räntor kan stiga och reallöner vara negativa. Vi som är erfarna har ett stort ansvar att förklara för dem att den miljö de växt upp i inte är det normala, utan tvärtom ett undantag samt att spelplanen framöver kommer att se helt annorlunda ut, sade säger hon.

Konjunkturen viker

Högre ränta är det verktyg som ska kyla av ekonomierna och dämpa priser och inflation. Här ser vi redan effekter av ränteuppgången där ett exempel är priset på timmer som steg kraftigt under pandemin, men där priserna nu fallit tillbaka.

− Det tar ett tag innan det syns hos slutkonsument, men företag emellan märks det redan, säger hon.

Kina styr i mångt och mycket priset på många råvaror, till exempel stål. När den kinesiska konjunkturen bromsar in så dämpas priserna.

− Att i den miljön fortsätta att bygga lager kan bli riskfyllt då priser kan falla snabbt och orderböckerna krympa. Görs det dessutom till lånade pengar och till rörlig ränta ökar risken påtagligt. Vi ser redan i dag företag inte minst i byggbranschen som är pressade. Några kommer att bli uppköpta andra gå omkull, säger hon.

Vi har inte lågkonjunktur än

Nordeas chefsekonom menar att vi kommer från en extrem tillväxt och att företag fortsätter att växa i den miljön om än betydligt långsammare är långt ifrån dåligt. Riskerna är dock på nedsidan, särskilt om centralbankerna går för hårt fram.

− Min mening är att lågkonjunktur har vi först när det får konsekvenser på arbetsmarknaden. Där är vi inte ännu, tvärt om. Hushållens dämpade köpkraft och en global avmattning kan dock bromsa även en het arbetsmarknad på sikt, säger hon.

Enligt Annika Winsth är de svenska hushållen betydligt mer pessimistiska än vad privat konsumtion indikerar.

− De flesta hushåll klarar de prisökningar vi står inför även om det inte är roligt och hushållen ska inte kompenseras för allt. Riktade stöd till de som är hårt drabbade, till exempel hushåll med en stor andel livsmedel i budgeten, kan dock vara lämpligt. Det handlar inte sällan om ensamstående föräldrar och några pensionärer. Däremot är det i nuläget direkt olämpligt med breda stimulanser till alla, säger hon.

Enligt Annika Winsth är de svenska hushållens ekonomi än så länge god och det finns gott om resurser. Reallönerna kommer däremot att falla ordentligt. Om inflationen ligger runt 8–9 procent och lönerna ökar med fyra procent, vilket är klart mer än tidigare, blir ändå realinkomsten klart negativ. Det kommer att kännas för många och påverka inte minst bostadsmarknaden.

− Frågan är hur länge pengarna räcker. Mycket talar för att konsumtionen viker mer påtagligt i höst och att bostadspriserna fortsätter ned. Bostadsbyggande lär tvärbromsa, även om de projekt som startats byggs klart. Det blir en stor omställning, men behöver inte vara dåligt efter år av mycket högt byggande och en befolkning som inte växer lika snabbt, säger hon.

Bostadsmarknaden under press

När säljare och köpare inte är överens om prisbilden i det läge som nu råder gör Annika Winsth bedömningen är att det är köparnas marknad ett bra tag till.

− Räntan avgör hur mycket bostadspriserna faller. Höjer Riksbanken upp till 2-2,5 procent lär priserna falla med åtminstone 15 procent. Höjer centralbanken mer blir fallet större och risken är dessvärre på nedsidan. Hushåll som köpte sin bostad i februari innan Riksbanken bytte fot i tron att räntan skulle ligga still till 2024 har fått ett abrupt uppvaknande. Den stabilitet som Riksbanken är till för att skapa riskerar nu att bli det omvända och sätta såväl hushåll, företag som ekonomin under påtaglig press, säger hon.