På måndagsförmiddagen höll statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson pressträff i det nyrenoverade Rosenbad om behovet av att bekämpa inflationen, ge drivkrafter att gå från bidrag till arbete och stötta hushåll i en svår tid.

Måndagens nyhet i regeringens nu pågående arbete med att pytsa ut nyheter ur den kommande höstbudgeten presenterades efter att ministrarna betonat vikten av att genomföra en stor bidragsreform. Den konkreta nyheten är att regeringen går fram med ett nytt jobbskatteavdrag som ska ge mer pengar i plånboken för dem som har låga och medelhöga inkomster, eller “vanliga inkomster”, som det stod på powerpointbilden i Rosenbad.

− Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt kommer att öka incitamenten att gå till arbete och därmed påbörjar vi en lång och mödosam resa att lösa vårt kanske enskilt största utanförskapsproblem, sade Ulf Kristersson.

Enligt regeringens beräkningar får två vuxna med Kommunals lägstalöner en årlig sänkt skatt på 5 600 kronor. För medellöner rör det sig om omkring 14 000 kronor i lägre skatt per år.

Försena inte strukturreformer 

Förslaget skiljer sig därmed något från det som skickades ut på remiss i somras. Finansministern förtydligade att alla med jobbinkomster får sänkt skatt med förslaget, men mest i inkomster upp till 38 600 kronor i månaden, och därefter avtrappning. Under helgen meddelade regeringen dessutom att brytpunkten (skiktgränsen) för när man ska betala statlig inkomstskatt ligger kvar nästa år, i stället för att justeras per automatik med inflationen. Det betyder att fler får betala mer i skatt.

− Det både går och vore bra att sänka skatter i detta läge. Hade finansministern menat allvar med inflationsbekämpningen borde arbetsgivaravgiften och elskatten i konsekvensens namn sänkas, säger Johan Grip, Företagarnas chefsekonom.

Både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson betonade att det är ett svårt läge att lägga en budget i och att det gäller att göra svåra prioriteringar. Enligt Företagarnas chefsekonom Johan Grip är det dock viktigt att höja blicken.

−  Strukturreformer för att stärka svensk tillväxt får inte försenas ytterligare. Inflationen är redan på väg ner och vi har en självständig centralbank som kan hantera stabiliseringspolitiken om det skulle behövas, säger Johan Grip.