Företagarna efterfrågar därför reformer genom incitamentsstrukturer som stärker arbetsmarknadskopplingar och ett livslångt lärande i dialog med näringslivet. Reformer som betänkandet lämnar delvis obesvarade.

Läs hela remissyttrandet över En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) som pdf.

Avsaknad av tydliga reformer för en tryggad kompetensförsörjning                     

Företagarna anser att betänkandet innehåller en grund omvärldsanalys av rådande utmaningar i Sverige. Näringslivet genom företag och företagare är beroende av duktiga medarbetare för att deras företag ska kunna växa.

Snedvriden dimensionering kräver informerade studieval 

Utredningen föreslår att utformning och dimensionering av utbildningsutbud fortsatt ska vara lärosätens övergripande ansvar, med hänsyn taget till studenters efterfrågan, arbetslivets och samhällets behov. Företagarna menar att dimensioneringen i större utsträckning ska baseras på analyser grundande på dagens och framtidens förväntade kompetensbehov. Företagarna understryker vikten av att fler myndigheter, så även universiteten och högskolorna, bör öppna upp data som erbjuder studenter information om vilka kompetenser som utbildningar erbjuder, men framförallt vilka utbildningar som leder till jobb.

Fungerande samverkan kräver ekonomiska incitament

Utredningen föreslår en förändring i högskolelagen § kap 2. (1992:1434) så att det är i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället, samt att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. Företagarna välkomnar men menar dock att samverkan sällan prioriterats då ekonomiska incitament inte varit knutna till en av de tre huvuduppgifterna för svenska lärosäten.

Nödvändiga reformer för livslångt lärande får inte äventyra kvalitet 

Utredningen föreslår även att det i högskolelagen (1992:1434) även ska ingå fortbildning och vidareutbildning. Företagarna ser positivt på förslaget då företagares svårigheter att hitta rätt vidareutbildning till personal leder till hinder för kompetensutveckling, omställning och i förlängningen företagares kompetensförsörjning och tillväxt. Finansieringen av vidareutbildning bör dock ske utanför ordinarie anlag till utbildning på grund- och avancerad nivå. Företagarnas är även positiva till reformer för styr- och resurstilldelning som genererar en utökad andel fristående kurser på lärosäten, som erbjuds både lokalt och på distans, men även av svenska lärosätens utveckling mot tillgängliga och öppna nätbaserade kurser (Moocs).