Elskatten infördes i början av 1950-talet som en fiskal skatt. Dess huvudsyfte var med andra ord att generera pengar till statskassan: ”en särskild skatt å elektrisk kraft (elskatt) skall uttagas av förbrukare av sådan kraft” står det i Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen från 1951.

I dag utgör skatter och avgifter två tredjedelar av elkostnaden som företag och hushåll betalar. I EU är det bara Danmark och Polen som har högre skattesats än Sverige. Danmark har dock beslutat att sänka skatten på el till EU:s miniminivå och även i Polen finns förslag om att sänka skatten. Flera andra EU-länder planerar också för skattesänkningar av deras energiskatter i närtid.

I rapporten Mer kraft, lägre skatt beskrivs varför vårt 75-åriga skattesystem för el har nått sin pensionsålder och varför det behövs en låg och enhetlig elskatt för samtliga företag på EU:s miniminivå om 0,6 öre/kWh.

Hur kom vi hit?

1951: Elskatten införs på 1 öre, genom den fösta förordningen om ”skatt å elektrisk kraft”.

1957: Förordningen om allmän energiskatt.

1975: Elskatten höjs till 2 öre.

1981: Norrlandsrabatten på elkraft införs.

1990/1991: Skattereform, moms på elskatt införs.

1993: Elskatten når över 10 öre.

1994/1995: Indexeringen på elskatt införs. Inträde i EU och ny lagstiftning.

2000: Elskatten når över 20 öre.

2004: Tillverkningsindustrin får elskatt på EU:s nya miniminivå: 0,5 öre/kWh.

2011: Sverige delas in i fyra elområden.

2016: Energiöverenskommelsen mellan S, MP, M, C och KD. Innefattande förslag om skattesänkningar för kärnkraften och högre elskatter, men också mål om 100 procent förnybar energi till 2040. SD och L hoppade av i försvar av kärnkraften.

2017: Elskatten når över 40 öre. Norrlandsrabatten blir fast på 9,6 öre. Bolag med rätt till nedsatt elskatt behöver ansöka om återbäring, i stället för som tidigare att nedsättningen är direkt.

2023: Elskatterabatten för datorhallar, som infördes 2017, avskaffas.

2024: Elskatten når över 50 öre.

2026: Elskatten sänks till 45 öre, den första större sänkningen.