Mobbning på arbetsplatsen beror oftast på arbetsplatsen – inte på enstaka individer. Det innebär också att alla kan drabbas.

- Här är forskningen entydig. Mobbning i en arbetsgrupp beror ofta på trassliga organisationer och frånvarande eller otydligt ledarskap, säger Stefan Blomberg, legitimerad psykolog och filosofie doktor som forskar i mobbning vid enheten för arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitetssjukhus, samt författare till boken Mobbning på jobbet – uttryck och åtgärder.

Chefen spelar stor roll för att en arbetsgrupp ska trivas, må bra och leverera. Och, fastslår Stefan Blomberg, all form av mobbning på arbetsplatsen är oacceptabel. Den skapar lidande hos den som utsätts, något som i förlängningen kan få allvarliga konsekvenser i form av stress, långtidssjukskrivning och kanske till och med självmord.

”Mobbning i en arbetsgrupp beror ofta på trassliga organisationer”

Mobbning medför också sämre produktivitet och dålig stämning i hela arbetsgruppen. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt hantera problemen om man får signaler om att någon mobbas på arbetsplatsen – något som inte alltid är det enklaste. Mobbning bland vuxna är ofta mer sofistikerad än bland barn, och kan vara svår att upptäcka. Lägg därtill att mobbning ofta förknippas med en stor skamkänsla. Det kan ta tid även för den mobbade att erkänna ens för sig själv att hon eller han är utsatt.

En tredjeldel utsatta

Men faktum kvarstår. Ungefär 1 procent, det vill säga mellan 30 000 och 40 000 personer, uppger att de utsätts för en extrem form av mobbning på jobbet. När det kommer till systematisk mobbning är siffran högre, cirka 6 procent, och vad gäller socialt oacceptabla beteenden utsätts hela 14 procent av Sveriges arbetskraft. Nästan en tredjedel har någon gång utsatts för mobbning.

- Om man frågar en medarbetare om hon eller han mobbas kanske man får ett nekande svar. Tar man i stället upp specifika beteenden som att det till exempel skämtas på personens bekostnad, att han eller hon upplever att det pratas bakom ryggen, om personen blivit utskälld inför andra eller utsatts för silent treatment, att det tystnar när han eller hon närmar sig, då visar det sig att det är vanligare än vad man kanske kan tro, menar Stefan Blomberg.

Minimera missförstånd

Det bästa sättet att undvika mobbning på en arbetsplats stavas förebyggande åtgärder: att se till att det finns en värdegrund och en policy, att upprätta tydliga arbetsbeskrivningar som minimerar risken för missförstånd när det gäller arbetsuppgifter och att som chef föregå med gott exempel.

- Ett frånvarande och otydligt ledarskap är också en stark riskfaktor, säger han.

Det är också viktigt att ha en färdig handlingsplan för hur man ska agera om en mobbningssituation ändå uppstår. För enligt arbetsmiljölagstiftningen är man skyldig att ingripa.

Agera snabbt

- Agera så fort som möjligt och var tydlig. Undvik anonymitet och se till att vara transparent. På så sätt kan ingen komma med grundlösa anklagelser som det inte går att försvara sig mot.

Stefans råd är enskilda samtal under ordnade former, med endera parten, den som blir mobbad och den som utpekas som mobbare. Det är också viktigt att under samtalet försöka få fram tydliga exempel på situationer där mobbningen ska ha skett så att det finns något konkret att tala om för att få fram en bild av det som pågår. Om det är en omtyckt kollega, eller någon som har en nyckelroll på företaget som mobbar, kan det uppstå komplicerade situationer.

– Därför är det viktigt att påpeka att målet inte är att sätta dit någon, målet är att skapa en god stämning i arbetsgruppen där alla trivs, känner sig trygga och arbetar mot samma mål.

Kräver åtgärder

I den bästa av världar handlar det om ett missförstånd som går att lösa på plats. Värre är det om beteendet fortsätter. Då krävs det disciplinära åtgärder.

- I vissa fall kan man behöva ta till en formell hantering där man pratar med vittnen i form av andra medarbetare, tar in dokumentation och utför något som nästan liknar en förundersökning.

Det är inget önskvärt scenario, eftersom hela arbetsplatsen då riskerar att svepas med i konflikten. Och ju fler som involveras, desto svårare blir det att hantera.

- Många gånger kan det vara bra att undvika att den närmaste chefen hanterar mobbningssituationer. Han eller hon kan vara för nära medarbetarna, och agerar därför inte objektivt.

Att följa upp läget när man väl har agerat är minst lika viktigt. Annars riskerar personen ifråga att, som i Annas fall här bredvid, bli utfryst av resten av arbetsgruppen.

- Som arbetsledare måste man tänka hela vägen, och vara medveten om att det finns en risk för att vissa åtgärder skapar nya problem om man släpper dem halvvägs, avslutar Stefan Blomberg.

Text: Anna-Maria Stawreberg.