Lön eller utdelning? (för dig med AB)

Det är en fråga som varje delägare i fåmansbolag kan behöva ta ställning till inför årsskiftet. Delägare i familjeföretag har normalt rätt att ta ut lågbeskattad utdelning från sitt företag enligt de så kallade 3:12-reglerna. Med en bolagsskatt på strax över 20 procent och en utdelningsskatt på 20 procent kan en ägare behålla cirka 64 000 kronor av en vinst på 100 000 kronor i företaget. Det kan framstå som ett lockande alternativ för en företagare som ligger över brytpunkten för statlig skatt och då bara får kvar knappt 33 000 kronor efter arbetsgivaravgifter på drygt 31 procent och en genomsnittlig kommunalskatt på strax över 32 procent, plus 20 procent i statlig skatt.

- Går du över brytpunkten blir det dyra pengar, säger Håkan Behmer, skattechef på rådgivnings- och revisionsbyrån BDO.

Viktigt att komma ihåg är att det handlar om hur ett överskott ska fördelas. Sämre tider står för dörren och då kanske det inte är läge att dela ut pengar till ägarna. De kan göra bättre nytta om de får jobba i företaget.

Dessutom ser kalkylen annorlunda ut för den som tar ut en lön under gränsen för statlig skatt. Visserligen kan det bli mer pengar i handen även här, men risken är att missade pensionspoäng och en sämre sjukpenning gör det hela till en dålig affär i långa loppet.

- Se till att ha en full SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och allmän pension råder Nicklas Bohman, ansvarig för affärsområde redovisning på rådgivningsföretaget Aspia.

3:12-reglerna är också ett snårigt regelverk där det gäller att uppfylla vissa krav året innan utdelningen görs.

- De är komplexa, absolut. Ha alltid rådgivare, det är min yttersta rekommendation, säger Nicklas Bohman.

Förmånligaste utdelningen (AB)

Ett enkelt sätt att ta ut lågbeskattad utdelning är att använda sig av schablonregeln. Den innebär att utdelning kan tas ut upp till ett spärrbelopp som årligen fastställs av Skatteverket (187 550 kr för 2022). Den som inte tidigare tagit ut någon utdelning kan plocka ut mer eftersom det går att spara icke utnyttjat utrymme från tidigare år.

Det går att ta ut högre belopp om man i stället använder sig av huvudregeln. Här grundas utdelningen i stället på företagets utbetalda löner och även det kapital som företagaren satsat i bolaget. Huvudregeln kan vara riktigt förmånlig för företagare med många anställda eftersom en utdelning upp till 50 procent av de utbetalda lönerna kan göras. Kruxet är att löneuttagen måste uppgå till ett spärrbelopp – en viss miniminivå under året före utdelningen – för att regeln ska kunna användas. En företagare utan anställda måste ta ut minst 447 300 kronor 2022 för att kunna utnyttja löneutrymmet enligt huvudregeln, och ännu mer om det finns anställda. Dessutom är det lön i pengar som gäller – förmåner får inte räknas in i underlaget.

En hel del att hålla reda på som synes. Här är också risken stor att företagare trampar snett och inser att de tagit ut för lite lön när det redan är för sent.

- Det stöter jag på och det är något jag varnar för i mina samtal med kunder, säger Håkan Behmer.

Starta bolag före årsskiftet (AB)

Funderar du på att starta bolag kan det vara smart att göra det före årsskiftet. Även om där inte finns något kapital att dela ut nästa år får du rätt att beräkna ett gränsbelopp som du kan spara till kommande år.

Spara till pensionen (AB och firma)

En företagare – oavsett bolagsform – kan sätta av 35 procent av lönen i pension, vilket kan vara klokt att utnyttja, särskilt för den som tagit ut låg lön tidigare. Här går det att kompensera för år som företaget inte tidigare har betalt in pensionssparande för.

Rusta för bistra tider (AB och firma)

- Nu har vi haft ett antal goda år. Då kanske man ska göra avsättningar för att det kan gå dåligt, säger Håkan Behmer.

Periodiseringsfonder är det som ligger närmast till hands för aktiebolag. Beskattningen på 25 procent av vinsten kan skjutas upp i sex år, vilket är särskilt förmånligt för företag som inte tidigare utnyttjat möjligheter och slipper återföra tidigare fonder till beskattning. Nackdelen är att en årlig skatt tas ut på beloppet, senast med 0,5 procent.

Större möjligheter att skjuta upp beskattningen har enskilda näringsidkare. Här kan 30 procent sättas av i periodiseringsfond där det inte tas ut någon skatt förrän fonden återförs.

Räntefördelning är en annan fördel för den som driver firma. Om ett överskott stannar i verksamheten eller om pengar sätts in kan näringsidkaren förvandla lön till kapitalinkomst genom att ta ut en ränta på pengarna. För 2022 ligger räntan på drygt 6 procent.

- Den som har möjlighet till räntefördelning ska utnyttja den. Det här är de billigaste pengarna, säger Håkan Behmer.

Expansionsfond är ytterligare en möjlighet för enskilda näringsidkare att jämna ut resultatet mellan bra och dåliga år. Avsättningen till fonden beskattas tillfälligt med 20,6 procent och när fonden återförs betalas resterande skatt in.

Vad händer 2023? (AB och firma)

Några stora förändringar som kan påverka planeringen före årsskiftet är inte i sikte. Känt är att det från 1 november går att få ränta på skattekontot, vilket kan göra det förmånligt att redan nu betala in restskatt. Dessutom har straffskatten på pengar som inte betalas in i tid höjts rejält. 3:12-reglerna är under översyn i en utredning tillsatt av den tidigare regeringen. Ulf Kristerssons regering har å andra sidan flaggat för att reglerna bör göras mer förmånliga för företagare. Oavsett vad som föreslås kommer det att dröja innan nya regler träder i kraft – om det blir några.

- Jag tror inte att det blir någon skillnad i reglerna under den nya regeringen, säger Håkan Behmer.

Brytpunkter för inkomståret 2022:

Statlig skatt: 554 900 kr
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI), max: 483 000 kr
Inkomsttak allmän pension: 572 600 kr
Bolagsskatt: 20,6 %