Till och med den 28 april kan företag ansöka hos svenska ESF-rådet om ersättning för omställnings- och tillfälliga kostnader som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Pengarna kommer från brexitjusteringsreserven (på engelska Brexit Adjustment Reserve, BAR) och utlysningen är den andra i ordningen. En första utlysning gjordes i höstas.

– Utlysningen är en bra möjlighet till kompensation bland svenska företag, framför allt små och medelstora, som lidit ekonomiskt på grund av brexit, säger Håkan Forsberg, generaldirektör på svenska ESF-rådet.

ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och heter egentligen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.

Vilka företag kan få stöd ur brexitjusteringsreserven?

Det är möjligt för företag inom alla sektorer utom fiskeri och vattenbruk att ansöka. Undantagen beror på att stödet till dessa sektorer styrs av en egen förordning och har särskilda utlysningar.

När ska kostnaderna som ersätts ha uppstått?

Stöd får beviljas för kostnader som har uppstått eller kommer att uppstå under perioden 1 januari 2020 – 31 december 2023. Det är möjligt att ansöka flera gånger, så företag som bedömer att de kommer att ha kostnader som ännu inte går att redovisa behöver inte invänta dem för att kunna ansöka.

Vad kan företag få ersättning för?

Företag kan få ersättning för konsult- och rådgivningstjänster som de behövt köpa för att hantera förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande och etableringskrav.

Det går även att få stöd för direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter som även fortsättningsvis ska saluföras i Storbritannien, under förutsättning att godkännandet eller märkningen beror på brexit.

Ytterligare kostnader som kan ersättas är deltagande i mässor och liknande för att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare. Även i detta fall måste dessa åtgärder vara beroende av att företagens handel med Storbritannien påverkats negativt av brexit.

Moms är inte en stödberättigad kostnad.

Hur mycket pengar kan ett företag få ur brexitjusteringsreserven?

Svenska ESF-rådet använder enhetskostnader och förenklingsåtgärder för att beräkna stöd. Enhetskostnadsbelopp per timme är 425 kr (inklusive lönekostnadspåslag). Det finns även begränsningar för interna personalkostnader. Taket för konsult och rådgivningstjänster är 40 timmar och taket för godkännande eller märkning av produkter är 100 timmar. Kostnader för deltagande i mässor har en timbegränsning som utgår från den genomförda aktiviteten. Tid redovisas i ESF-rådets obligatoriska mallar för tidredovisning.

Hur mycket pengar finns i brexitjusteringsreserven?

Brexitjusteringsreserven om omfattar totalt, för hela EU, ungefär 54 miljarder kronor. Sveriges andel av den summan är cirka 1,4 miljarder kronor. Den nu aktuella utlysningen till företag omfattar 200 miljoner kronor. Andra utlysningar är inriktade på myndigheter och fiskerisektorn.

Hur går ansökan till?

Företag gör ansökan i Svenska ESF-rådets digitala tjänst Projektrummet+. För att kunna använda tjänsten behövs ett användarkonto i Projektrummet+. Observera att en ansökan ska signeras av behörig företrädare.

Beslut om stöd fattas i två steg. Först avgörs om företaget uppfyller kraven. Om företaget får ett beslut om stöd fattas sedan ett nytt beslut om utbetalning där ansökta kostnader verifieras.

Svenska ESF-rådet anordnar informationstillfällen

Under mars och april anordnar Svenska ESF-rådet digitala informationsträffar vid ett flertal tillfällen för att gå igenom Brexitjusteringsreserven, den aktuella utlysningen och ansökningsprocessen.

Läs mer om informationstillfällena på Svenska ESF-rådets webbplats.