I den myndighetsranking Företagarna gör vartannat år framgår att förtroendet för Bolagsverket är högt och att deras service och bemötande har förbättrats över tid.

En del i denna positiva utveckling skulle kunna vara lanseringen av portalen verksamt.se, men även tydliga förenklingsuppdrag i myndighetens regleringsbrev. Detta är mycket bra och något vi efterfrågar att fler myndigheter ska få för att snabba på förenklingsarbetet och minska administrationstiden för företagare. På senaste tiden har dock Bolagsverkets förtroende blivit naggat i kanten.

Obegripligt kaos

Efter att nya regler infördes i våras har företagare möjlighet att lämna in sina bokslut till myndigheten digitalt, något som såklart är mycket positivt och kan underlätta för framförallt mindre bolag genom minskat pappersarbete. Att nya system kommer med barnsjukdomar kan man ha en viss acceptans för, men kaoset kring den ökade digitala handläggningen som Dagens Industri rapporterar om, är näst intill obegripligt.

Enligt uppgifter ligger Bolagsverket efter med handläggningen av uppemot 17 000 bokslut. Samtidigt har myndigheten förslagit saftiga avgiftshöjningar 2020 för en del anmälningar och ansökningar. Var inte syftet med digitaliseringen att det skulle bli enklare och billigare för användarna?

Försening kan ge stora konsekvenser

Ett för sent inlämnat bokslut kan ge stora ekonomiska konsekvenser för ett litet företag. Förseningsavgifterna kan bli upp till 20 000 kronor och till detta kan man i värsta fall bli tvångslikviderad. De allra flesta företag har såklart stenkoll på detta och ser varje år till att i god tid lämna in sitt bokslut.

Inte minst för att detta sedan ska bli offentligt, ligga till grund för kreditprövningar och skapa en transparens gentemot kunder och leverantörer. Ska jag göra affärer med någon vill jag såklart ha färska siffror hur företaget mår och inte gå på daterade bokslut från tidigare år. Att dessa bokslut nu dröjer är förödande för många företag.

Tänk som en företagare

Vi kanske skulle leka med tanken att Bolagsverket själva skulle få betala förseningsavgift för dessa förseningar. Det skulle innebära i runda slängar 170 000 000 kronor tillbaka till företagen.

När en företagare gör förändringar i sin verksamhet föregås det ofta av noggranna kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser för att se vilka effekter förändringarna skulle kunna ha för företaget och dess intressenter. Kanske kan det arbetssättet vara något även för myndighetssverige att ha med sig när man planerar för förändringar i rutiner som påverkar andra?

Helena Fond, näringspolitisk expert, Företagarna