Sedan Facebook-gruppen bildades i början av april har antalet medlemmar ökat explosionsartat under den gemensamma visionen − drivmedelspriserna är för höga. Priset på bensin börjar närma sig 17 kronor litern, en ökning med nästan tre kronor sedan i januari i år. Bensinupproret 2.0 vill nu se en sänkning till 12 kronor litern och skapa en debatt kring hur en sådan utveckling kan gå till.

Upproret har snabbt fått ett stort medialt genomslag och har diskuterats på flertalet ledarsidor, insändare och väckt debatt mellan såväl politiker som forskare. Ett tjugotal demonstrationer har även ägt rum runt om i landet och fler är planerade. Grundarna till upproret har också blivit inbjudna till ett seminarium i riksdagen av moderata företrädare, där problematiken med det höga priset diskuterades och hur det påverkar boende på landsbygd såväl som innerstad och företagare som är beroende av bil i tjänsten.

Varför är bensinpriset så högt?

Varför är då priset så högt? Det beror bland annat på att råoljepriset har ökat sedan årsskiftet i kombination med den svaga kronkursen, men även för att drivmedelsskatten blir högre för varje år. I dagsläget ligger skattesatsen för bensin och diesel på två procentenheter över konsumentprisindex (KPI), en så kallad överindexering. För närvarande motsvarar skatt och moms cirka 60 procent av priset vid pumpen, vilket är drygt 10 kronor. Internationellt sett har vi det elfte högsta bensinpriset (april 2019) och bensinen är dyrare i både Norge och Danmark. 

Vad som redan är beslutat, grundat på M&KD-budgeten som antogs i höstas, är att överindexeringen av drivmedelsskatten kommer att frysas mellan den 1 juli till och med den 31 december 2019. Under denna period kommer skatten på drivmedel att räknas upp i takt med KPI, och inte KPI plus två procentenheter som den gör i nuläget. Regeringen har lämnat besked om att det inte är aktuellt med en skattesänkning på drivmedel framöver, men det återstår att se hur samarbetsparterna Centerpartiet och Liberalerna ställer sig i frågan när kommande höstbudget ska läggas.

Effektiva styrmedel behövs

Klimatfrågans relevans i diskussionen går inte att förbise. Sveriges målsättning om att minska utsläppen från vägtrafiken med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer, är väldigt ambitiöst. Därtill finns det en punkt i januariavtalet om att det inte ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2030 och att reduktionsplikten (krav på inblandning av biodrivmedel för att minska utsläpp av växthusgaser från bensin och diesel) ska skärpas. För att nå målsättningen måste utsläppen minska med åtta procent per år, vilket är en utmaning eftersom utsläppen ökade med 0,5 procent under det senaste året. Nya och skärpta styrmedel är således att vänta från regeringens sida. Därtill ska vi inte glömma att drivmedelsskatten är en stor inkomstkälla för staten.

Det är därför av oerhörd vikt att nuvarande och kommande styrmedel utformas på ett effektivt sätt, som inte missgynnar boende på landsbygd med långa resvägar till skola och sjukhus eller personer som är beroende av bil i tjänsten. En effektiv miljöpolitik måste vara träffsäker, proportionerlig och inte symbolisk för att med kraft ta oss genom den klimatomställning som är nödvändig.

Slopa överindexeringen

Företagarna anser därför att överindexeringen av drivmedelsskatten bör slopas efter årsskiftet och enbart räknas upp i takt med KPI. Därtill behöver reduktionsplikten utökas så att målsättningen till 2030 kan nås, men åtgärder måste till för de som drabbas hårdast av höjda drivmedelspriset. Exempelvis behöver bonus-malussystemet (bonus för bilar med låga utsläpp och förhöjd avgift för bilar med höga utsläpp) omformas, så att bonus-bilar inte exporteras utomlands utan stannar kvar på den svenska andrahandsmarknaden. En skrotningspremie på riktigt gamla bilar behöver tillkomma för att öka incitamenten att byta till en renare bil och en form av kompensationsåtgärd för boende på glesbygd behöver ses över.

Bensinupproret har gjort politikerna uppmärksamma om att det inte bara går att ta, man måste även ge något tillbaka. Klimatet är en prioriterad fråga men för att nå våra högt uppsatta målsättningar krävs genomtänkta styrmedel som gör det möjligt för alla att bidra – utan att dra alla över en kam.