Arbetsförmedlingens väg till reformering visar sig vara allt annat än rak. Enligt måndagens besked ska den reformerade myndigheten stå klar 2022 istället för som tidigare sagts, hösten 2021.

Med tanke på den kritik som riktats mot reformen kan det finnas fördelar med att förlänga tidsgränsen för att få mer utrymme för analys och förberedelse. Det är hög tid för Arbetsförmedlingen att fokusera mer på att tillgodose företagens behov av kompetens, ett perspektiv som tappats bort under resans gång. Allt för att vi ska kunna fortsätta skapa 4 av 5 jobb!

Senaste nytt sedan i måndags är även att de rustande och matchande tjänsterna inte ska vila på lagen om valfrihetssystem, LOV. Ja, vad innebär egentligen detta kan man fråga sig? Att tjänsterna på ett eller annat sätt ska konkurrensutsättas har inte förändrats, frågan är bara hur.

Valfrihetssystem och offentlig upphandling

Ett alternativ till LOV är att tjänsterna i stället annonseras enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. En kombination av dessa två lagar är förstås också ett alternativ, där man låter tjänsten styra vilket alternativ som bedöms som mest ändamålsenligt. LOV och LOU är till vissa delar ganska lika och båda systemen har sina för- och nackdelar. Själva kraven som ställs i ett valfrihetssystem kan även tillämpas i en offentlig upphandling.

Vad skiljer sig då mellan systemen? Det som kännetecknar ett valfrihetssystem är att brukaren (i det här fallet den arbetssökande) själv väljer bland leverantörer som har godkänts av den upphandlande myndigheten (Arbetsförmedlingen). Ett valfrihetssystem ska konkurrensutsättas och systemet är öppet för leverantörer att ansluta sig till löpande. Någon sista dag för att lämna in ansökan finns inte. I LOV har brukaren en större makt att välja leverantör och vid missnöje kan en leverantör bytas ut. På så sätt skapas en självsanering inom systemet.

LOV mer flexibelt än LOU

En offentlig upphandling ska även den konkurrensutsättas men det finns alltid ett sista datum för att inkomma med anbud. När anbudsfristen löpt ut får inte ytterligare anbud beaktas. I en offentlig upphandling måste samtliga krav uppfyllas och när anbudsfristen löpt ut är systemet stängt så länge avtalet löper. För ramavtal är huvudregeln fyra år.

Ur ett leverantörsperspektiv är därför LOV ett mer flexibelt system där du som leverantör har möjlighet, i fall inte kraven uppfylls, att anpassa din verksamhet för att kunna bli godkänd som leverantör. Kraven i ett valfrihetssystem kan även förändras i fall det finns behov av detta, en möjlighet som är mycket begränsad i en offentlig upphandling.

Det återstår nu att se hur slutresultatet av reformen kommer till uttryck. ”Den som lever får se” känns särskilt användbart i ljuset av måndagens besked. Håll utkik efter nya givar!