Arbetslöshetsförsäkring och arbetsrätt

Arbetslöshetsförsäkringen berör delar av företagarkollektivet och utgör en viktig del av det offentligt finansierade skyddsnät som finns för såväl företagare som dess anställda. Den låga lönenivån och det faktum att en del företagare inte tar ut någon lön överhuvudtaget, tillsammans med det oregelbundna uttaget gör att företagare är en särskilt utsatt grupp i händelse av arbetslöshet. Företagare är i lägre utsträckning än anställda medlemmar i en arbetslöshetskassa, varför ersättningen vid arbetslöshet blir påfallande lägre. Försäkringen har också vissa försvårande regler för företagare och deras anhöriga.

5. INFÖR EN PREMIEBASERAD FÖRSÄKRING

Företagarna efterfrågar en premiebaserad försäkring av arbetslöshetsförsäkringen. Att betala en premie med valfri ersättningsnivå skulle skapa trygghet och förutsebarhet för företagare med oregelbundna inkomster.

6. SE ÖVER BEGREPPET ”VÄSENTLIGT INFLYTANDE”

Reglerna om väsentligt inflytande på ett bolags verksamhet behöver ändras. Idag innebär en suppleantplats i en närståendes företagsstyrelse nekad a-kassa, trots att ingen ersättning utgått för styrelsearbete.

7. ÄNDRA VILANDEFÖRKLARINGSREGLERNA

De permanenta reglerna kring när ett företag ska anses vilande behöver ses över, så att en vilandeförklaring inte innebär ett förbud mot marknadsföring och kundkontakter i syfte att återuppta verksamheten.

Arbetsrätt

Arbetsrätten består av ett komplext regelverk med Lagen om anställningsskydd (LAS) i centrum. Ett grundläggande problem med lagstiftningen är att den upplevs som svår att förstå. Samtidigt har arbetsmarknaden förändrats sedan införandet av LAS och regelverket är i behov av en uppdatering. Över 60 procent av alla företag med anställda valt att ställa sig utanför kollektivavtalsmodellen. Otydlig lagstiftning och hänvisning till praxis och villkor som inte finns tillgängliga skapar osäkerhet för företag utan kollektivavtal.

16. VÄRNA MÖJLIGHETEN TILL TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR

Möjligheten att anställa tidsbegränsat behövs på en fungerande arbetsmarknad. Den möjliggör för mindre och växande företag att minska riskerna som är förknippade med tillsvidareanställningar i LAS. De kostsamma och krångliga reglerna för uppsägningar i händelse av felrekrytering eller arbetsbrist kan således undvikas. Reformer som avser att minska rätten för företagare att använda visstidsanställning bör därmed undvikas.

17. UNDERSÖK YTTERLIGARE UNDANTAG FRÅN TURORDNINGSREGLERNA FÖR FÖRETAG SOM SAKNAR KOLLEKTIVAVTAL

Undantagsregeln av antalet arbetstagare som kan undantas från regeln sist in, först ut måste utökas till en för var femte anställd upp till 49 anställda (sammantaget nio). Likaså bör företrädesrätten för återanställning förkortas för att underlätta för företaget att söka kompetens utifrån det verkliga behovet istället för att hänvisas till arbetstagare med företrädesrätt.

18. FÖRTYDLIGA KOSTNADER OCH REGELVERK FÖRKNIPPADE MED UPPSÄGNING PÅ GRUND AV PERSONLIGA SKÄL

Idag kan arbetstagare ogiltigförklara en uppsägning på grund av personliga skäl. Frågan ska då prövas rättsligt vilket kan ta upp emot två år. Under tiden kvarstår anställningsförhållandet och löner och ersättning ska betalas till arbetstagaren. Möjligheterna att ogiltigförklara uppsägningar på grund av personliga skäl bör reformeras. Kostnader och regelverk förknippade med uppsägning på grund av personliga skäl behöver förtydligas.

19. UNDERSÖK MÖJLIGHETEN ATT INFÖRA EN LAGSTADGAD MINIMILÖN

I Sverige regleras minimilöner genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det finns alltså ingen lagstadgad minimilön utan istället bör företagens lönesättning och arbetsvillkor följa den gängse normen i respektive bransch eller vad som avtalats genom kollektivavtal om företaget är anslutet. För de 60 procent av alla företag verksamma i Sverige som valt att ställa sig utanför kollektivavtalsmodellen råder stor osäkerhet då avtalen inte alltid är tillgängliga för andra än de avtalsslutande parterna.