Endast vart tionde köp i butik sker i dag med sedlar och mynt. Resten är digitala. Det vanligaste sättet att handla är att använda betalkort, följt av Swish, men allt fler konsumenter använder kortköp integrerade i mobilen, så att man inte behöver plocka fram något plastkort. Men både Riksbanken och en nylig statlig utredning vill att företag ska acceptera kontanter i större utsträckning än i dag.

Cash är inte King i Sverige

Resan mot en nästan helt digital betalningsmarknad har gått snabbt och jämte Norge är Sverige det land i världen som har lägst kontantmängd i cirkulation som andel av BNP. Det återspeglas på flera sätt i hanteringen av kontakter, som till exempel företagens dags- och växelkassor, värdetransporter och andra delar av kontantkedjan.

– Effektiva betalningar har länge varit ledstjärnan, pådrivet av både banker och handeln, men geopolitisk oro och risken för it-störningar har fått pendeln att svänga till säkerhet och tillgänglighet i betalningssystemet, säger Företagarnas policychef Patrick Krassén.

Kontanter i kris och krig

I december överlämnade utredaren Dennis Dioukarev (riksdagsledamot för SD) kontantutredningen till regeringen. Den innehåller förslag om kontantplikt för livsnödvändig konsumtion, uttryckt som att det ska gå att betala kontant för livsmedel, apoteksvaror och så kallade offentligrättsliga avgifter (till exempel vård, pass och fordonsbesiktning). Frågan om möjlighet att betala skatt kontant har också dryftats, bland annat vid ett riksdagsseminarium ifjol.

När Riksbanken nyligen presenterade sin Betalningsrapport underströk den att betalningar inte bara måste vara effektiva, utan även säkra och tillgängliga. Riksbanken anlägger ett tydligt beredskapsperspektiv. Den anser att det inte bara behöver vidtas åtgärder för att minska problemen för dem som upplever ett digitalt utanförskap, utan även för att alla ska kunna betala även i händelse av kris eller krig: möjligheter att betala med kort offline och större fokus på kontanter. 

Det handlar om att minska sårbarheten eftersom störningar i de digitala betalningarna – cyberangrepp eller tekniska problem utan illvilligt uppsåt – kan sätta stora käppar i hjulet för inte bara företag och konsumenter som inte kan betala, utan för hela ekonomin.

Kontanter för en veckas inköp

I en debattartikel i Dagens Nyheter i anslutning till Betalningsrapporten rekommenderar riksbankschef Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge alla att ha kontanter i mindre valörer hemma, så att de räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Det är enligt Riksbanken bra att använda sedlar och mynt med jämna mellanrum för att visa butiker och banker att det finns en efterfrågan. Även Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har uppmanat medborgare att ha kontanter hemma av beredskapsskäl.

– Om Riksbanken vill se mer kontanter cirkulera i ekonomin är det viktigt att hela betalningssystemet anpassas för det, så att kostnaderna för kontanthantering inte skjuts över enkom på företag, säger Patrick Krassén.

Kontanter finns där efterfrågan finns

I dag accepterar omkring 70 procent av företagen i detaljhandeln och tjänstebranscherna (restauranger och frisörer) kontanter, även om det finns stora skillnader mellan branscher. Bland butiker som säljer livsnödvändiga varor tar 85 procent kontanter. Inom företag som säjer byggmateriel är andelen bara 45 procent. Det framgår av ett staff memo från Riksbanken (en tjänstemannapublikation).

– Det vi ser är att den vanligaste anledningen till att företag tar emot kontanter är att deras kunder vill kunna betala med sedlar och mynt, säger Patrick Krassén.

Pengar kostar pengar

Företagarna anser att det är viktigt att samhällsnyttiga krav som läggs på företagen ska kompenseras.

– För företag som ser affärsnytta av att hålla kontanter kommer det att gå att betala med kontanter, men om staten ställer ytterligare krav som träffar företagen utifrån till exempel beredskapsskäl, är vår grundinställning att staten behöver avhjälpa de kostnader det innebär för företagen, säger Patrick Krassén.