Ny vd uppvuxen i en mylla av småföretagande

Vill göra Företagarna till en starkare röst

Du har gedigen erfarenhet inom opinionsbildning och kommunikation. Hur kommer vi märka det i din roll som Företagarnas vd?

- Det finns få rum på näringsdepartementet jag inte hittar till, någon enhet eller process jag inte sett. Men jag har också jobbat med att skapa långsiktig förändring genom opinionsbildning och kommunikation. Och det är när du kombinerar ett starkt kommunikationsarbete med ett fokuserat påverkansarbete du kan nå riktiga resultat. Här både kan och ska Företagarna fortsätta vässa sitt arbete.

Företagarnas kongress vill prioritera fyra frågor: företagarvänliga skatter, sänkt arbetsgivaravgift, regelförenkling och tillgång till kompetent arbetskraft. Brinner du lite extra för någon av dessa?

- Om vi ska ta oss ur den ekonomiskt tuffa period vi är i nu så behöver fler människor ett jobb att gå till – och nyckeln till det är att de små företagen får bättre förutsättningar att starta, att överleva men också att växa. Politiken har en del verktyg som de kan använda sig av. Vi har en 3:12-utredning som är okej. Den behöver genomföras och i bästa fall förbättras ytterligare. Man har utvidgat växastödet till två medarbetare, det borde utvidgas till fler. Mitt första år kommer nog präglas av att jobba för en del sådana ganska lågt hängande saker. Och så har vi förstås en pågående fajt om att stärka tillgången på kompetent arbetskraft, både genom utbildning och arbetskraftsinvandring.

Behöver Företagarnas opinionsarbete bli ännu vassare? Hitta tydligare konfliktytor?

- Jag tycker det är bra att vi är modiga. Det gör att vi får utrymme och engagerar. Men jag tror inte att söka konflikt för konfliktens skull är vägen till långsiktig framgång. Företagarna ska vara så viktiga och relevanta att folk inte kan strunta i vad vi säger.

Är de enskilda medlemmarna och lokalföreningarna viktiga i det här arbetet?

- I högsta grad. Vissa frågor kan vi inte påverka på riksnivå men det går att påverka lokalt och tvärtom. En annan insikt är att om vi ska ha riktigt bra relationer med nästa finansminister eller näringsminister, oavsett om hen kommer efter valet 2026 eller 2030, så börjar arbetet genom att bygga bra relationer regionalt och med våra riksdagsledamöter. Sannolikt kommer en hel del av morgondagens ministrar och statssekreterare vara personer som är riksdagsledamöter i dag.

Är fler nya medlemmar en prioriterad fråga för dig?

- Det är superviktigt att vi värvar nya medlemmar. Men minst lika viktigt är att de medlemmar som vi redan har väljer att förnya sina medlemskap. Att öka medlemsnyttan och medlemsengagemanget är en av våra viktigaste uppgifter. Lyckas vi med det ökar både lojaliteten och engagemanget – och fler stannar kvar.

Som vd blir du talesperson för Sveriges största företagarorganisation. Gillar du att stå i rampljuset?

- Det ska bli kul! Jag gillar att kliva upp på scenen, och samtidigt är det en mycket ansvarsfull uppgift i en organisation som Företagarna där folk ibland har vitt skilda åsikter. Det är en stor styrka, men kan också vara en utmaning. Det är tur vi har en kongress som ger en inriktning.

Ger regeringen Kristersson ett bra betyg

Vilket betyg ger du regeringen?

- De får 4 av 5 i betyg. Jag tycker att regeringen gör en hel del bra för att komma åt brottsligheten, och de har lagt budgetar som drar i rätt riktning. De har också varit väldigt stabila i stödet till Ukraina. Och det är värt beröm.

- De har gjort en del bra – men för lite – när det gäller företagens villkor. Jag tycker att de i sin iver att göra förändringar som markerar mot den tidigare regeringen har tagit till lite väl drastiska och olyckliga steg när det gäller klimat- och energiomställningen. De har valt åtgärder som inte är logiska och som bara hämmar investeringar eller stoppar redan tagna investeringsbeslut.

Elkaoset skapar frustration bland företagare, inte minst i södra Sverige. Hur har det blivit så här och vad är lösningen som du ser det?

- Det enklaste svaret är att man inte haft tillräckligt förmånliga och långsiktiga investeringsförutsättningar för olika energislag. Det har blivit en ryckighet som kraftigt ökat risken och gör att ingen eller få vågar ta risken att investera. De flesta storskaliga energiprojekten, som kärnkraft eller storskalig vindkraft, kräver att du slänger upp enorma summor 5–10 år innan parken eller verket kan byggas, och då vet du inte vilka politiska förutsättningar som gäller när investeringen väl är i drift. Sedan har vi en tillståndsproblematik, inte minst på landbaserad vindkraft. Lösningen är att minska riskerna, både genom riskminskande instrument och mer långsiktiga politiska förutsättningar.

Bör Sverige införa euron som valuta?

- Jag jobbade ju för ”Ja till euron” i folkomröstningen 2003, vilket gjorde mig till en ganska udda fågel som centerpartist. Men efteråt har jag insett och omvärderat min ståndpunkt, och jag tror att det var klokt att inte införa euron vid det tillfället.

Och hur skulle du rösta om det var ett euroval i dag?

- Personligen har jag inte bestämt mig. Skulle du tvinga mig att rösta i dag så skulle det bli ett nej.

Kommer konjunkturen äntligen vända 2025?

- Det är otroligt svårt att förutspå. Jag hoppas att vi kan börja se en vändning av konjunkturen mot slutet av året. Jag tror också att Riksbanken kommer att sänka räntan mer än vad de tror eller vad de flaggar för. Samtidigt har politiken ett ansvar. Sverige har starka statsfinanser, och jag tror och hoppas att det motiverar regeringen att sätta fart på ekonomin med hjälp av sänkta skatter.