Sommaren 2016 gick till historien som en av de mest politiskt turbulenta i Europas sentida historia med fasansfulla terrordåd och försök till statskupp i Turkiet. En omskakade händelse som lämnat stort politiskt avtryck från den sommaren är dock den brittiska folkomröstningen om att lämna EU.

På midsommarmorgonen det stod klart att Storbritannien röstat för brexit. Både i Europa och i Asien föll aktiepriserna handlöst och pundet försvagades kraftigt. Även om det fanns många tecken som talade för att brexit-sidan skulle vinna, var det få som då, före alla turer vi nu vant oss vid och innan Trumps intåg i Vita Huset, vågade tro att missnöjet skulle leda in på så destruktiva vägar.

En gemenskap för fred

EU kan upplevas som en byråkratisk, tungrodd och ofta odemokratisk organisation som i många fall tycks ha tappat kontakten med medborgarna. Men i grund och botten handlar samarbetet ändå om att tillhöra en gemenskap för fred. En gemenskap som tror på fri handel mellan medlemsländerna och lika villkor för företag och medborgare att röra sig och verka i Europas länder. Det återstår att se hur dessa värden kan hanteras i den framtida relationen mellan EU och Storbritannien som nu ska mejslas fram under övergångsperioden som löper under hela 2020 och eventuellt ännu längre om parterna kommer överens om det.

När den första chocken lagt sig där under midsommarhelgen 2016 blev det uppenbart att de brittiska politiker som talat för att lämna EU helt saknade en plan för hur ett utträde skulle gå till. Att ändra hundratals lagar, omförhandla handelsavtal och andra överenskommelser låter sig inte göras i en handvändning, som vi sett med nästan plågsam tydlighet under den tid som gått sedan folkomröstningen och det utträde som nu till slut blir verklighet.

Storbritannien, en viktig partner

Tiden får utvisa hur samarbetet mellan EU och Storbritannien kommer att arta sig. Men för Sverige är brexit under alla omständigheter beklagligt eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner och eftersom vår röst i EU riskerar att bli svagare nu när London vänder unionen ryggen. Sverige och Storbritannien har ofta varit likasinnade i EU, framförallt i synen på frihandel och det finansiella systemets reglering.

För svenska företag är de kortsiktiga effekterna emellertid begränsade. De företag som har investeringar eller en stor del av sin handel med företag i Storbritannien kommer troligen inte att påverkas så mycket i det korta perspektivet, inte annat än genom valutan. Ett tips är dock att följa utvecklingen och att diskutera med sina handelspartner vad eventuella konsekvenser kan bli framöver.

På lång sikt kan effekterna bli mer påtagliga genom ändrade investeringsmönster och handelsströmmar. Sådana sätter avtryck i både jobb och företag. Men det är också viktigt att komma ihåg att brexit framförallt är en politisk kris, både för Storbritannien och EU. De betydande långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenserna kommer att synas först på sikt.

Bygg fler broar

Själv firade jag midsommar då för snart fyra år sedan i en bilkö på E4:an efter att Södertälje-bron stängts av på grund av en kollision. Där hade jag gott om tid att begrunda britternas val att lämna EU-samarbetet. Och jag måste säga att det känns viktigare att samarbeta och bygga fler länkar och broar, snarare än att ställa upp hinder för handel och rörlighet. EU-samarbetet är också i grunden ett fredsprojekt, varför bland annat Storbritanniens legendariske premiärminister Winston Churchill var en varm förespråkare av brittiskt medlemskap i en europeisk union.