Vårt moderna samhälle är sårbart. Hot kan vara både icke-aktörsdrivna, som naturkatastrofer eller en pandemi av det slag vi nyligen genomlevt, och orsakade av aktörer som vill Sverige illa. Det allvarligaste exemplet på det senare är ett väpnat angrepp, det vill säga krig. Mellan fredstida hot och krig finns en gråzon med påverkansoperationer, cyberattacker och andra metoder som syftar till att på ett menligt sätt påverka stat och samhälle.

Det pågår sedan några år tillbaka ett omfattande arbete i Sverige med att stärka totalförsvaret. Dels ökar det militära försvarets förmågor succesivt för att hantera ett försämrat omvärldsläge. Dels genomgår det civila försvaret flera förändringar.

Företagen spelar en viktig roll i krisberedskap 

Vad är företagens roll i krisberedskapen och vad har företag för roll att spela i totalförsvaret?

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utgör företag en viktig del av Sveriges beredskap. Det beror på att det privata näringslivet bedriver en stor del av all samhällsviktig verksamhet.

Det går att göra en uppdelning mellan å ena sidan fredstida krisberedskap och civilförsvar och å andra sidan höjd beredskap. Höjd beredskap kan antingen vara skärpt beredskap, som innebär att Sverige är i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden på grund av krig utanför Sverige eller att Sverige varit i krig eller krigsfara, eller högsta beredskap. Högsta beredskap införs om Sverige är i krig. Det är regeringen som fattar beslut om höjd beredskap.

Krisberedskap och civilförsvar

I fredstid finns inga lagkrav på att företag ska vidta några särskilda åtgärder i avseende på krisberedskap och civilförsvar, undantaget särskilda försörjningsområden, som exempelvis beredskapslagring av olja. I stället är det genom upphandling av samhällsviktig verksamhet som det offentliga säkerställer att nödvändiga förmågor kan tillhandahållas av företag.

Exempel på krav i den offentliga upphandlingen kan vara längsta tider för att åtgärda driftsstörningar, lagerhållning eller omvärldsbevakning för leverantörskedjor.

Även om det inte finns några krav rekommenderar MSB företag att genomföra åtgärder för att minska sina sårbarheter och stärka sin beredskap.

Det handlar om att företaget bör hålla sig informerad om hotbilden, identifiera samhällsviktig verksamhet, ha en kontinuitetshantering; plan B, hantera risker och oönskade händelser, skydda företagets information samt stärka säkerhetsskyddet och hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Mer information om att minska företagets sårbarhet finns på MSB:s webbplats.

Vid höjd beredskap

Om krig eller konflikter bryter ut i Sveriges närområde, eller om något annat inträffar som gör att Sveriges säkerhet och självständighet hotas, kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Då får den större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut.

Vid höjd beredskap kan anställda i ett företag bli inkallade för att efter förmåga hjälpa till på olika sätt. Alla har en skyldighet att bidra. Det blir även möjligt för staten att ta över privat egendom som är viktig för totalförsvaret. Det kan exempelvis handla om byggnader, transporter och maskiner.

På MSB:s webbplats finns information om vad som gäller vid höjd beredskap.