När de båda Sundsvallspoliserna Annica Odelind och Henrik Blusi beskriver nuläget i regionen, blir det en mörk bild. I Mälardalen har konkurrensen mellan kriminella gäng gjort att många av dessa söker nya marknader. Det här är en bild som bekräftas av en aktuell rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). 

– Sundsvall och Luleå är två städer där de här gängen etablerat sig. De är redan här och har tagit över mycket av den drogförsäljning och verksamhet som lokala kriminella skött tidigare. Det här är hårdare typer med ett större våldskapital, säger Annica Odelind. 

– Det oroar oss väldigt mycket att de rekryterar unga personer som hjälpredor och som dras in i kriminalitet. Det här är ungdomar från 13 år och uppåt som vi ser mår dåligt av att vara i den här miljön, säger Henrik Blusi. 

Enligt de båda poliserna sköter tre till fyra kriminella kluster affärerna i Sundsvallsregionen genom att komma hit på besök med jämna mellanrum. Polisen vet vilka de är, dessa personer rör sig på gatorna med skyddsvästar, kommunicerar med avancerad teknik och är smarta nog att aldrig bära vapen eller ha droger med sig. Däremot kan de ha assistans av en mopedburen 14-åring på 200 meters avstånd. Det är den personen som förvarar droger och vapen och kan leverera om det behövs. 

– Redan för två år sedan genomförde vi Operation Nacksta, en samlad insats med både teknisk och fysisk spaning och blev då varse om hur många unga som är inblandade i de kriminella gängen. Vi fick då bland annat misstankar om att de gömde vapen ute i terrängen, säger Henrik Blusi. 

Effekterna av detta drabbar hela samhället, från privatpersoner som far illa till företag som drabbas av stölder, hot och skadegörelse. I Sundsvall uppger 20 procent av företagen att de känner otrygghet på grund av brottslighet. Vid en träff på Hotel Baltic, arrangerad av Svenskt Näringsliv Västernorrland och Företagarna Västernorrland, var företagare inbjudna för att ta del av nulägesrapporten. 

Brottsligheten är som en andra pandemi

Med på träffen var också brottsforskaren Magnus Lindgren, generalsekreterare i tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige. 

– Den brottslighet vi ser i landet är som en andra pandemi, det kommer att krävas mycket samverkan i samhället för att vända utvecklingen. Tyvärr har politikerna börjat tävla om vem som kan föreslå de hårdaste tagen mot kriminalitet, ett slags klickpolitik. Jag kan ta gift på att det är helt andra saker som krävs för att få ner brottsligheten, en större och bredare satsning på brottsförebyggande åtgärder, säger Magnus Lindgren. 

Han menar att det viktigaste är att stoppa nyrekryteringen av narkotikaanvändare. Ju fler som vill ta droger, desto fler kommer att se försäljning som en bra och lönsam sysselsättning. Och ju fler som behöver droger, desto större är risken att brott begås för att få tag i pengarna. Enkel logik, enligt Magnus Lindgren. 

– Med större samverkan mellan exempelvis socialtjänst och polis riktad mot skolorna, där många drogrelaterade brott begås och där det går att göra mest skillnad, kan vi bryta nyrekryteringen. Det har också varit ett stort misstag att centralisera Polisens organisation. Stor nytta skulle vara att göra tvärtom och bygga upp en lokalt styrd polis. En stad som Sundsvall borde ha 20 lokalområdespoliser, en per 5 000 invånare är ett bra mått, säger han. 

Flaggar för dolt problem

Annica Odelind vill gärna att vi skriver om ett dolt problem i sammanhanget. 

– Kokain är i dag en vanlig drog bland medelålders män, helt vanliga etablerade samhällsmedborgare som vill ha något extra när de festar på krogen. Det här gör att de kriminella gängen får en ny köpstark kundgrupp och gör så de kan växa med sin verksamhet. Leveransen av droger till dem kan ske via försändelser med Postnord, en brottslighet som är mycket svår att komma åt.  

Text: Anders Lövgren