Någon lösning av konflikten mellan USA och Iran är i skrivande stund inte i sikte och krigshandlingarna kan blossa upp igen. De förhandlingar som nu i någon form pågår under vapenvilan är omöjliga för utomstående att sia om. Däremot är störningarna av energileveranser från Mellanöstern påtagliga.

På onsdagen kallade energi- och näringsminister Ebba Busch situationen för den värsta energikrisen någonsin. Värre än såväl oljekriserna på 1970-talet och energikrisen 2022. På torsdagen mötte statsminister Ulf Kristersson pressen och sade att regeringen nu gör bedömningen att det tidigare huvudscenariot för krigets följder för ekonomin nu inte längre gäller. I stället för ”begränsade påverkan” handlar det nu om att kriget har ”påtaglig påverkan” på svensk ekonomi. Det betyder något förhöjd inflation och viss påverkan på BNP. 

Företagarna följer händelseutvecklingen noga.

– Sverige står väl rustat inför den ekonomiska utveckling som regeringen målar upp. Vi har ett fossiloberoende elsystem och starka offentliga finanser. Men vi påverkas i hög utsträckning av utvecklingen i andra länder, inte minst bland våra viktiga handelspartners i Europa, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

På torsdagens pressträff medverkade också finansminister Elisabeth Svantesson. Även om kriget skulle upphöra inom någon vecka är regeringens bedömning att det kan bli stora effekter, sade hon. Regeringen utesluter inte att det kan bli aktuellt med åtgärder för att minska energianvändningen, även om ransonering av drivmedel inte är aktuellt under rådande omständigheter.

Regeringens bedömning återspeglar väl den som EU-kommissionen gav på onsdagen när den presenterade ett energipaket för att hjälpa medlemsländerna. Även det bästa scenariot är dåligt, menade energikommissionär Dan Jørgensen då.

– Om utvecklingen skulle bli allvarligare än vad vi nu ser framför oss är det viktigt att regeringens åtgärder är träffsäkra: eventuella stöd till hushåll och företag måste till exempel utformas på ett sätt som inte förvärrar bristsituationen eller ökar vårt beroende av fossila bränslen. Det är till exempel bättre att stötta bilägare på landsbygden genom inkomststöd, än genom ytterligare sänkt bensin- eller dieselskatt, säger Karl Ernlund.