Finns ljuspunkter i konjunkturen

Konjunkturinstitutet (KI) tror att den svenska ekonomin backar cirka 1 procent i år. Detaljhandeln och byggsektorn har redan drabbats, men nu hörs också allt dystrare tongångar från tillverkningsindustrin. Företagarnas chefsekonom tycker ändå att det finns anledning att nyansera debatten.

Johan Grip  menar att inbromsningen i den svenska ekonomin beror på att den växte mycket snabbare än de flesta andra ekonomier efter pandemin som ett resultat av att vi inte stängde ner lika mycket som många andra länder. När världsekonomin nu bromsar in så märks avkylningen mer i Sverige än i länder som har haft en långsammare tillväxt.

Du låter inte så bekymrad?

– Jag ser ganska ljust på framtiden. En nedgång av BNP på runt 1 procent är visserligen inget man ska skämta bort, men det är en inbromsning som Sverige klarar utan problem. Om prognoserna slår in – och ekonomin åter tar fart under 2024 – så kommer vi att ta oss igenom den här konjunktursvackan utan att några större värden för Sverige som helhet har gått förlorade. Däremot kan det så klart bli väldigt tufft för enskilda företag.

Men som vanligt när det handlar om prognoser kan de slå fel, och de senaste åren har bjudit på en rad ovälkomna överraskningar.

– Ja, om prognoserna slår fel – och ekonomin krymper mer än förväntat – då finns det anledning till oro. Vi ser redan nu en konkursvåg som tilltar samtidigt som allt färre vågar starta nya företag. En längre period av en nettoförlust av antalet företag är väldigt dåligt.

Nya beteenden ändrar förutsättningar

I turbulenta tider är det extra viktigt att hålla koll på dina kunders beteenden och efterfrågan, menar Johan Grip.

I en osäkeromvärld gäller det att navigera rätt som företagare. Att tappa kollen på sin omvärld riskerar att bli kostsamt.

– Börja med att bedöma lönsamheten och efterfrågan på det du säljer. Om efterfrågan har gått ner permanent på grund av att dina kunder har ändrat sina beteenden – de köper något helt annat än vad du erbjuder – då behöver du överväga om det är dags att styra om verksamheten eller starta något helt nytt. Du ska sätta stopp i tid så att du har ork och kapital att starta nästa företag.

Om du upplever att det finns en efterfrågan på dina varor eller tjänster, men att den är lite lägre på grund av konjunkturen, gäller det att inte ge upp:

– Om efterfrågan är lägre än vanligt så gäller det att hålla i och hålla ut. Våga testa att tänka nytt, skruva på ditt erbjudande och håll koll på kostnaderna, uppmanar Johan Grip.

Så påverkar inflationen

Billigare tank rätt recept för inflationsbekämpning

Inflationen biter sig envist fast i den svenska ekonomin och Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att den landar på 8,7 procent i år. När är inflationstakten tillbaka på en mer normal nivå – och kan jag fortfarande höja mina priser?

Johan Grip menar att det krävs en portion tålamod och invänta effekterna av det senaste årets räntehöjningar.

– Jag tror att vi tillbaka på en årlig inflationstakt på 2–3 procent inom ett år.

Inflationen har slagit hårt mot många småföretagare som nu undrar om de kan höja priserna för att kompensera för kostnadsökningar.

– De allra flesta småföretagare behöver inte oroa sig för att just deras prishöjning kommer att synas i inflationsmåttet. Man ska korrigera sina priser så länge man måste för att hålla företaget vid liv, men samtidigt ha känsla för vad kunden är villig att betala.

Tror inte på snabb räntenedgång

Vad händer med styrräntan i höst?

Den 21 september är det dags för nästa räntebesked från Riksbanken. Då väntar en ny höjning enligt de flesta bedömare. Men när kommer den första räntesänkningen?

Johan Grips tror att Riksbankens räntehöjningar närmar sig slutet.

– Räntetoppen borde komma i år, men sen är jag inte lika säker på att Riksbanken börjar sänka räntan lika snabbt som många bedömare verkar tro. Jag tror att man är väldigt mån om att ha kvar lite fallhöjd på styrräntan inför nästa tillfälle då det behövs stimulanser.

De flesta bedömare menar att den amerikanska centralbanken är först ut att börja sänka räntan, därefter följer den Europeiska centralbanken och sist ut är mindre ekonomier som Sverige.

– Jag tror att vi får se räntesänkningar i Sverige tidigast nästa höst, om och när de stora centralbankerna börjat sänka sina räntor.

När är styrräntan nere på 3 procent?

– Det vågar jag inte spekulera i, jag är inte ens säker på att vi kommer ner till den nivån igen i närtid. Det är sunt att styrräntan blir kvar på mer normala nivåer. Jag hoppas verkligen att tiden med noll- och minusränta är förbi.

Kronan plågsamt svag

Den svaga kronan plågar både importföretag och svenskar på utlandssemester. Johan Grip pekar ut vad som krävs för en återhämtning.

Han konstaterar att just växelkurser är det som alla nationalekonomer är absolut sämst på att förutspå.

– Valutakurser påverkas i så hög grad av valutahandlare som sitter på handlargolv runt om i världen och spekulerar i valutor. Det som händer nu är att det finns många handlare som inte tror på Sverige och då tar kronan stryk.

– Det är oerhört svårt att säga om och när den svenska kronan återhämtar sig. Men om världen återgår till ett mer normalläge under 2024 – inflationen faller och vi inte har ett storkrig i Europa – då borde kronan stärkas, säger han.

”Du kan sänka skatterna, Svantesson!”

Företagarnas chefsekonom sällar sig nu till skaran av ekonomer som uppmanar regeringen att genomföra strukturreformer.

Fel låta fler betala statlig inkomstskatt

Johan Grip uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson att presentera skattesänkningar för både företag och löntagare:

– Men då svarar finansministern reflexmässigt: ”Det kan vi inte göra för att inflationen är för hög”.

– Då är mitt svar: ”Det kan du visst”.

Företagarnas chefsekonom menar att skattesänkningar inte handlar om att parera konjunkturen; det är snarare angelägna strukturella åtgärder som är bra för Sverige.

– Skattesänkningar som gör att folk vill arbeta mer och som sänker kostnaden för att anställa skulle ha en positiv effekt på svensk ekonomi. Finanspolitiken får inte bli en gisslan under penningpolitiken. Det går att genomföra strukturreformer även i en höginflationsmiljö, Sverige har en oberoende centralbank som kan hantera inflationen.

Enligt Johan Grip har finansministern ytterligare möjligheter till reformer. Han pekar på att sänkta elskatter och sänkt moms på el skulle bidra till att få ner inflationen.

– Jag har respekt för att finansministern inte ville sänka inkomstskatter när inflationstrycket var som värst, men det finns en rad skattesänkningar som bidrar till att pressa tillbaka inflationen.

Den 20 september överlämnar Elisabeth Svantesson regeringens budgetförslag för 2024 till riksdagen.

Text: Per Manns.