I veckan samlas världen till FN:s årliga klimatförhandlingar, COP. Denna gång i Antalya i Turkiet. Det sker efter en sommar av extremväder i Europa. En påminnelse om att klimatförändringarna innebär risker också för svenska företag. Översvämningar kan slå ut vägar och skada lokaler. Förändrade vädermönster påverkar jordbruk, skogsbruk och turism. Dyrare råvaror och högre försäkringskostnader kan snabbt äta upp marginalerna i ett mindre företag. I Sverige har medeltemperaturen redan stigit med omkring 1,9 grader jämfört med andra hälften av 1800-talet, samtidigt som snösäsongen i Svealand och Götaland har krympt med över 20 dagar på 30 år.

Men även klimatpolitiken medför risker. Höga energikostnader, otillräcklig nätkapacitet, dubbelbeskattning och växande regelbörda kan göra investeringar olönsamma eller rent av omöjliga. Stora företag har ofta resurser att hantera både kostnaderna och osäkerheten. För småföretag kan samma hinder vara avgörande för om en investering blir av, en ny medarbetare anställs eller en verksamhet kan växa.

Världen halkar efter klimatmålen

Vi har inte råd att välja en dålig klimatpolitik

Vi borde tala mer om ambitioner och mer om klimatpolitikens kvalitet. Företagarna vill se en klimatpolitik som värnar de småföretag där omställningen mot nettonoll sker här och nu, med en effektiv och målinriktad klimatpolitik. Inom kort kommer vi att lansera en rapport om vad det betyder i praktiken, men konkreta förslag.

Det är ingen hemlighet att en effektiv klimatpolitik förutsätter rättvisa och effektiva spelregler på EU-nivå. En företagare i Kramfors ska inte möta högre kostnader för utsläpp än en konkurrent i Kraków när båda verkar på samma europeiska marknad.

EU:s utsläppshandel är därför ett bättre huvudspår än en flora av nationella särkrav, eller bördefördelningar mellan EU-länder. Utsläppshandeln sätter nämligen både ett gemensamt tak för utsläppen och ett pris på dem, men lämnar det fritt för företagen att utefter de incitamenten finna de lösningar som ger störst utsläppsminskning till lägst kostnad.

Och historiken visar redan nu att utsläppshandeln är det mest effektiva klimatverktyget på EU-nivå. Utsläppen som omfattas av EU:s nuvarande utsläppshandel har halverats på omkring 20 år, medan utsläppen i de sektorer som omfattas av den nationella ansvarsfördelningen har minskat betydligt långsammare.

Omställning kräver något att ställa om till

Det räcker dock inte att sätta ett pris på utsläppen. Företagen måste också ha något att ställa om till.

En bärande del i vår analys är att det måste finnas affärsmässigt attraktiva alternativ till fossil energi för att omställningen inte ska ske genom att utsläppen flyttar utomlands – utan genom att det är attraktivt att byta från fossila bränslen till el.

Elektrifieringen kräver tillgång till fossilfri el, rimliga och förutsägbara priser samt elnät som klarar nya anslutningar. När ett företag vill lämna fossil energi bakom sig men nekas effekt, får vänta i åratal på en nätanslutning eller möter en elskatt långt över EU:s miniminivå blir det svårt att elektrifiera.

Omställning utan något att ställa om till blir lätt nedläggning.

Energipolitik är med andra ord i allra högsta grad klimatpolitik. Därför bör elskatten för företag sänkas mot EU:s miniminivå. Elnäten måste byggas ut snabbare, tillståndsprocesserna kortas och ny planerbar elproduktion möjliggöras.

Ett gott företagsklimat och en effektiv klimatpolitik står alltså inte mot varandra. Tvärtom är livskraftiga företag en förutsättning för omställningen. Det är i företagen som nya material, effektivare processer, energisnåla produkter och smartare tjänster utvecklas och sprids.

Uppgiften för politiken är därför inte att detaljstyra varje steg. Den är att sätta spelregler som belönar minskade utsläpp, ger likvärdiga konkurrensvillkor och ger goda förutsättningar för lönsamma investeringar.

Klimatpolitiken måste vara ambitiös. Just därför måste den också vara kostnadseffektiv, begriplig och möjlig att genomföra. Annars riskerar vi att slå ut de företag som förväntas sköta omställningen.

Det vore dåligt för företagsklimatet. Och ärligt talat inte särskilt lyckat för klimatet heller.