Flera gröna industriprojekt har drabbats av bakslag sedan kostnaderna ökat, marknadsförutsättningarna förändrats och finansieringen visat sig vara svår att få ihop. Det hindrar inte Miljöpartiet från att nu föreslå en storsatsning på grön omställning.

Partiet vill stimulera gröna investeringar genom att mångdubbla Industriklivet, ett klimatpolitiskt styrmedel för att stödja ny teknik och andra innovativa lösningar som minskar växthusgasutsläppen. I år omfattar det totalt 653 miljoner kronor. Miljöpartiet vill öka anslaget med tre miljarder kronor per år. Partiet vill även återuppta och stärka de for närvarande pausade gröna kreditgarantierna, som innebär att Riksgälden kan garantera upp till 80 procent av ett lån. Därtill vill Miljöpartiet införa lägre bolagsskatt för företag som satsar på fossilfrihet, elektrifiering och grön teknik – kallat gröna skattekrediter.

Fel lösning för tillväxt och innovation

Miljöpartiet menar att man presenterar ett angeläget grönt industripaket som gynnar jobb, konkurrenskraft och innovation. Företagarna är dock skeptiska till svepande gröna satsningar. Till exempel har Riksrevisionen i en granskning slagit fast att Industriklivet har flera brister som gör att det finns en risk att det varken bidrar till industrins klimatomställning på ett effektivt sätt eller till att uppfylla Sveriges klimatmål.

– Svenska småföretag hör till de mest hållbara i världen, och vill ännu mer. Men för att de ska kunna växa och investera behövs lägre skatter, lättare regelbörda och mer tillgänglig el, inte bidrag, säger André Nilsson, Företagarnas näringspolitiska expert inom miljö, klimat och infrastruktur.

Industriklivet missgynnar småföretag och Riksrevisionens nämnda granskning pekar på brister i dess utformning, stödprövning och uppföljning.

– Vi vet att få av Industriklivets projekt lett till faktiska utsläppsminskningar. Att då förstärka stödet med ytterligare tre miljarder kronor per år vore slöseri med skattemedel, säger André Nilsson.

Gynna olönsamma idéer

Det finns ett flertal avskräckande exempel på hur politisk styrning med skattefinansierade medel misslyckats med att välja ut vinnare inom teknisk utveckling och innovation. Med tanke på att småföretag är de största skattebetalarna i nio av tio kommuner och därmed får stå med den största delen av notan när staten tar på sig spenderarbyxorna är det dessutom värt att påpeka att de sällan kommer i fråga när staten delar ut industristöd.

– Förslaget om ett grönt industripaket kan låta handlingskraftigt, men risken är att det bara skulle gynna storföretags olönsamma idéer, och missgynna innovativa småföretag som saknar administrativ kraft att söka dessa stöd, säger André Nilsson.