Batteriföretaget Northvolts kris har satt igång en debatt om staten roll i att rädda och driva på stora industriprojektet, men facit förskräcker. Industripolitik blir inte bättre för att den beskrivs som grön. Det skriver Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert med inriktning på miljö och hållbarhet, i en debattartikel i Dagens Industri.

Felallokeringar av resurser

Ett problem med att staten utser vinnare inom näringslivet genom subventioner och garantier är att marknaden snedvrids – med nedslående resultat gång på gång.

− Vad händer när en ny teknik utvecklas som visar sig vara mycket effektivare, billigare och bättre för klimatet? Ska staten då fortsätta pumpa in skattemedel i den nya tekniken och överge tidigare satsningar? säger Jennie Albinsson.   

Konkurrenskraft ger klimatsatsningar

I stället för industripolitik bör regeringen se till att spelplanen är jämn så att alla företag ges förutsättningar att växa och bidra med nya innovationer. Företag som är lönsamma har också resurser att investera i klimatåtgärder, vilket i sin tur driver innovation och stärker Sveriges konkurrenskraft. För att komma dit behövs regelförenklingar, skattesänkningar och en effektiv klimatpolitik.

− Vill regeringen på allvar minska utsläppen och samtidigt bedriva en tillväxtpolitik är lösningen ett fritt näringsliv, inte dopad subventionspolitik, säger Jennie Albinsson.    

Ta bort kostnader för regelbörda

Den samlade regelbördan uppgår till närmare 400 miljarder kronor per år, enligt regeringens produktivitetskommission. För varje ny regelbörda som införs måste en kostnadsanalys göras. Analysen ska jämföra kostnaderna för den föreslagna regeln med de förväntade fördelarna, för att det ska gå att avgöra om regeln är försvarbar.   

Frigör resurser med sänkt skatt

Sänkta skatter och bättre villkor för finansiering för alla företag är bättre än riktade bidrag till enskilda företag. Lägre kostnader frigör resurser till investeringar, även för klimatförbättringar, såväl som möjlighet att anställa fler. 

Utsläppshandel i stället för nationella utsläppskrav    

Hellre effektiv klimatpolitik än nationella prestigeprojekt

Sverige har de lägsta utsläppen per capita inom EU, men de högsta kraven på att minska utsläppen. Klimatmålen leder till en ineffektiv och dyr klimatpolitik. Därför borde de nationella klimatmålen ersättas med ett EU-gemensamt årligt utsläppsmål samt ett pris på koldioxid. Klimatmålet om nettonollutsläpp till 2050 kan uppnås även genom detta.  

− Småföretag kommer aldrig att få samma rubriker, bandklippningsceremonier eller kreditgarantier som industrijättar, men det är de som kommer att behöva städa upp när nästa industriprojekt går i graven eller lämnar orten, säger Jennie Albinsson.