Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market Forced Labour Regulation)

Publicerad 12 jan. 2024

Syftet med förslaget är att förbjuda försäljning av tvångsvaror i EU, oavsett källa. Därför omfattar förslaget alla produkter som görs tillgängliga på EU-marknaden, det vill säga både produkter tillverkade i EU för inhemsk konsumtion och för export, samt importerade varor.

Rapporteringspunkter: Förslaget innebär att företag kommer behöva genomföra due diligence för att kunna avgöra om det skett överträdelser. Till skillnad från direktivet Corporate Sustainability Due Diligence, kommer även små och medelstora företag att behöva utföra due diligence under förordningen. Om myndigheterna har konstaterat att en produkt har tillverkats av tvångsarbete kan den inte säljas inom EU, eller exporteras från EU. Om produkten redan finns på marknaden kommer företaget i fråga att behöva dra tillbaka den från marknaden. Företaget kommer att stå för kostnaderna för bortskaffande av den förbjudna produkten. Om ett företag inte följer en medlemsstats beslut enligt denna förordning, riskerar de dessutom påföljder enligt nationell lagstiftning.

Ikraftträdande: Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Rådet och när dessa antagit sina positioner ska det förhandlas inom ramen för den s.k. trilogen, mellan Parlamentet, Rådet och Kommissionen. Förordningen föreslås börja tillämpas 24 månader efter ikraftträdandet. Kommissionen har inte angett någon tidsram för när förslaget kan tänkas träda ikraft.

Påverkan på små-och medelstora företag. Enligt kommissionens förslag skulle produktförbudet gälla alla sektorer, produkter och företag. Det kommer att gälla för alla steg i produktionen. Det innebär även små- och medelstora företag inbegrips.

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024. En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen handlingsplanen för hållbara finanser som innehöll en rad initiativ för att allokera privata flöden till hållbara investeringar, däribland Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market.

Initiativ inom handlingsplanen för hållbara finanser (kan kopplas till) inkluderar bland annat:

Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD/ CS3D
EU Taxonomy
Corporate Social Responsibility Directive, CSRD
Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market Forced Labour Regulation)
Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR

Hållbarhet

Vad gäller saken?

Nästan 9 av 10 småföretag anser att det är viktigt för företag att ta samhällsansvar och bedriva hållbarhetsarbete och dessutom anses hållbarhetsarbetet stärka konkurrenskraften och lönsamheten i företaget.

Brist på resurser i form av tid, ekonomi och kunskap utgör däremot begränsningar för de mindre företagen att med små personella resurser och begränsad intern kompetens bedriva ett strukturerat och långsiktigt hållbarhetsarbete.

Småföretagen har en helt central roll att spela i omställningen till en hållbar utveckling och för att säkra svensk tillväxt långsiktigt, men För att lyckas hela vägen behövs därför rätt förutsättningar för att ställa om. Klimatpolitiska ramverk, åtgärder och framtida insatser måste vara förankrade i småföretagens verklighet.

Mer om Hållbarhet och företagande